BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Ni har ifrågasatt att klimatkonferensen hålls i Marocko på grund av ockupationen av Västsahara. Vilka kritiska frågor hoppas ni att världens beslutsfattare ska ställa?
– Vi ifrågasätter att klimatkonferensen hålls i ett land som brutalt ockuperar sitt grannland. En ockupation som dömts ut av både FN och internationella domstolen i Haag. Marocko kommer att marknadsföra sin ”gröna” energi, som delvis byggs ut i Västsahara. Marocko exploaterar Västsaharas naturresurser i strid mot folkrätten.
Vi hoppas att man ställer frågan om och belyser felaktigheten i investeringar i energiproduktion i ockuperat område. Klimatsmarta lösningar får inte ske på bekostnad av folkrätten. Att man protesterar mot Marockos brott mot mänskliga rättigheter. En västsaharisk journalist i huvudstaden El Aaiún berättar att det just nu pågår en upprustning med marockansk militär så att inga protester ska kunna genomföras under klimattoppmötet.
Planerar ni några aktiviteter?
– Vi släpper en rapport som svenska aktörer bör tar del av. Vi kommer även hålla ett publikt samtal med västsahariern Jalihena Mohamed, som har organiserat stora protester mot utländska företags inblandning i ockuperade Västsahara, i Emmaus butik vid Slussen den 9 november kl. 19.15.
Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vilken är den viktigaste frågan?
– Det är att fatta ett beslut i Marrakech som säger att vi inte kan ha en inkonsekvens mellan Parisavtalet och våra nationella planer. Man kan inte säga 1,5 till två grader som absolut smärtgräns och samtidigt ha planer som tar oss till tre grader.
Vilka utsläppsmål måste världens länder komma överens om för att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader?
– Vi behöver böja den globala utsläppskurvan senast 2020 och sedan rusa fram i globala utsläppsminskningar på fem till sju procent per år för att nå netto noll till 2050. Vi måste gå från de omkring 40 miljarder ton koldioxid vi släpper ut i dag till under fem 2050.
– Världen följer väldigt tydligt en fyragraders väg till slutet av detta århundrade. Då ska man komma ihåg att den maximala temperaturförändringen sedan förra istiden är plus minus en grad.
Hur ser Sveriges chanser ut att klara klimatmålen?
– Sverige har lovat att vi ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. Vi har ett väldigt bra utgångsläge eftersom vi redan i dag har en i princip fossilfri energisektor. I transportsektorn är läget otroligt spännande eftersom både industri, teknologi och medborgare är redo för en stor transformation till en fossilfri sektor redan till 2030. Vi har de stora utmaningarna i matproduktionen, allt vårt resande, stålindustrin och importen av fossil konsumtion. Det finns goda förutsättningar för Sverige, men det finns en rättvisedimension:
Vilket ansvar har Sverige att bli fossilfria snabbare än vad Parisavtalet kräver för att ge ett större utrymme för de fattiga nationerna i världen att transformera sig?
– Sverige skulle behöva vara fossilfritt till 2030, det är mer tveksamt om vi kan klara det.
Anna Östergren, sakkunnig i internationella klimatfrågor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vad tror du kommer bli svårast att enas om?
– Någonting som man ska diskutera är det här med att kunna tillgodoräkna utsläpp som görs i andra länder nationellt. Det har länge varit en betydande fråga inom klimatförhandlingarna, och jag tror att det kommer fortsätta att vara det. Och klimatfinansiering är alltid en viktig fråga.
Parisavtalet bygger på frivilliga åtaganden och de industrialiserade länderna måste bistå med pengar för att utvecklingsländerna ska kunna genomföra sina åtaganden. Att de industrialiserade länderna håller vad de lovat är även viktigt för förtroendet mellan parterna.
Vilket inflytande har den ideella sektorn och miljörörelsen på klimatkonferenserna?
– Det civila samhällets medverkan kan förbättra legitimitet genom att påverka både processen och resultatet av förhandlingarna. Exempelvis valde stora delar av miljörörelsen att lämna klimatförhandlingarna i Warszawa 2013 för att man ansåg att förhandlingarna inte gick framåt. Men generellt anser jag att det är lättare att ha inflytande nationellt. I Sveriges fall så har EU redan bestämt sin linje i klimatförhandlingar redan innan mötet börjar.
Vilken betydelse har det att konferensen sker i skuggan av USA-valet?
– Det kommer säkert vara mindre uppmärksamhet på det som sker på klimatförhandlingarna eftersom det är val i USA. Framför allt beroende på vem som vinner det amerikanska valet. Eftersom Trump uttryckt att han inte stödjer avtalet så skulle det sprida en väldigt negativ stämning under mötet om han skulle vinna.
Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hur kommer Sveriges deltagande i klimatmötet se ut?
– Sverige kommer att delta i de förhandlingar som pågår och i det första partsmötet för klimatavtalet. Frågan om klimatfinansiering kommer ligga högt på agendan. Det kommer även vara diskussioner om den globala översynen av åtaganden som ska ske 2018. I och med att den så kallade Action Agenda nu permanentats så sker också mycket arbete för att samla aktörer nationellt och internationellt kring gemensamma initiativ. Från svensk sida blir initiativet Fossilfritt Sverige, där 180 företag, kommuner och organisationer ingår, en viktig plattform.
Vad ska Sverige göra för att klara målen i Parisavtalet?
– En av de viktigaste åtgärderna blir det klimatpolitiska ramverk, inklusive en klimatlag, och det klimatpolitiskt råd som regeringen ska lägga fram i vår. Syftet är att binda alla kommande regeringar till utsläppsminskningar och öka granskningen av regeringens klimatarbete.
Sverige ska bli ett av världens fossilfria välfärdsländer. Två stora utmaningarna blir att ställa om energi- och transportsektorn. Därför har regeringen bland annat åttafaldiga stödet till solpaneler, ökat järnvägsunderhållet och satt upp ett mål om nya stambanor för höghastighetståg.
Josefina Skerk, vice ordförande
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vilka frågor kommer ni att driva under klimatmötet?
– Jag kommer att bevaka hur skrivningen om att staterna ska ta hänsyn till urfolks rättigheter kommer att implementeras, tillsammans med övriga urfolksdelegater. Och frågorna kring anpassning är jätteviktiga, både för vår egen skull och i solidaritet med andra. Vi samer drabbas hårt, inte bara av klimatförändringarna utan också av staternas åtgärder för att motverka klimatförändringarna. Till exempel så utan att konsultera oss så bygger man gigantiska vindkraftsanläggningar på våra traditionella marker. I andra länder riskerar urfolk att mördas, man stjäl helt enkelt markerna.
Vad anser du om att Sametinget stängdes ute från klimatförhandlingarna i Paris?
– Vi hade bra möten med Åsa Romson efteråt. Det är väldigt bra att vi nu får vara med i delegationen, det ger en annan insyn och möjlighet att påverka. Det finns en extrem diskrimination i vissa stater, det är klart att deras möjlighet att ingå i en delegation är minimal. Då är det bra att ett annat urfolk, från ett land där det i alla fall finns yttrandefrihet, kan ta den rollen.
Isabel Kreisler, policyansvarig, klimat
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vilka är de mest akuta klimatfrågorna för världens utvecklingsländer?
– Klimatförändringarna slår hårdast mot utsatta människor i utvecklingsländer. Förlängda perioder av torka förstör deras skördar, höjda havsnivåer förstår deras hem, extrema väderhändelser blir allt mer vanliga och intensiva vilket också drabbar redan utsatta människor värst. De behöver hjälp för att anpassa sig till den nya verkligheten och de behöver den nu.
Vad krävs för att utvecklingsländernas klimatfinansiering ska säkras?
– Det finns två nyckelproblem med klimatfinansieringen: bara 16 procent av klimatpengarna går till att hjälpa länder att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna; och bara 18 procent går till de minst utvecklade länderna. Rika länder måste leva upp till sina löften och öka sina insatser för att öka anpassningspengarna, särskilt för de minst utvecklade länderna.
På mötet i Marrakesh kommer Oxfam att försöka påverka förhandlingarna att nå framgångar i frågor som är relevanta för de mest utsatta människorna. COP22 framgångar bör göras på området där Parismötet var svagast: gapet mellan summan som behövs för att bygga resiliens i utsatta samhället och pengarna som faktiskt tillhandahålls av givarländer.
Stefan Henningsson, klimatexpert
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Enligt WWF kan vi stå inför en sjätte massutrotning. Vilka beslut behöver fattas i Marocko för att det inte ska ske?
– Klimatförändringar ska diskuteras som bara är en drivkraft för den massutrotningstrend av ryggradsdjur vi ser från WWF. Vi har tre huvudprioriteringar: Regler för implementeringen som vad ska ingå i de nationella planerna och utbredning av koldioxidmarknader, finansieringsuppskalning till minst 100 miljarder dollar år 2020 från industriländer för att hjälpa fattiga länder att ställa om energi- och skogsbruk samt anpassa sig till klimatförändringar, samt att förbereda ambitiösare mål för alla stora utsläppsländer från år 2018. Ländernas mål i dag räcker inte för att vi ska klara oss väl under två graders global uppvärmning.
Varje svensk har en livsstil som kräver fyra jordklot. Vad kan man göra på individnivå för att klimatmålen ska nås?
– Vi brukar prata om fyra B:n – bilen, bostaden, biffen och börsen. Det handlar om att transportera sig på ett sätt som inte släpper ut avgaser från fossila bränslen. Köttkonsumtion har fördubblats i Sverige sedan 1970-talet, vi måste gå tillbaka till den nivån. När det gäller bostaden handlar det om hur man värmer upp bostaden och vad man har för belysning. Genom att installera solpaneler eller bli delägare i en vindkraftpark kan man börja producera förnybar energi själv till andra som vill köpa smart energi. Och börsen handlar om att man frågar sin bank och pensionsförvaltare: Vad är klimatavtrycket av mina pengar hos er? Runt 370 miljarder av vårt svenska sparkapital är investerade i energirelaterade bolag främst inom kol, olja och gas världen över, vilket istället kan bli en stark förändringskraft om de förvaltas klimatsmart.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
