Vi har solpaneler på vårt hus, och under den tid på året när luftvärmepump och element inte behövs säljer vi den överskottsproducerade solelen till vår elleverantör, tillika nätägare, Skellefteå kraft. Är det så att vår solel kommer våra grannar – som ”bara” är elkonsumenter – i byn till godo? Det vill säga att de får verkligt lokalproducerad el, alltså el som då inte måste ”transporteras” från närmsta vattenkraftverk i Skellefteälven utan bara har gått några hundra meter genom elledningarna som binder oss grannar samman (eventuellt via transformatorstationen strax utanför byn)?

Jag har ett svagt minne från skoltidens fysik och ellära att elektricitet inte kan ses som vilken produkt som helst som tillverkas på ett ställe och sen transporteras till kunderna där den förbrukas. Men samtidigt pratas det ju nu under energikrisen om flaskhalsar, överföringskostnader och elförluster i samband med långväga överföringar. Så borde det då inte finnas värden, även ekonomiska, av lokalproducerad el?

Ställs samma fråga till Skellefteå kraft har dom den generella förklaringen att den överskottsel vi levererar möjliggör att lite mer vatten kan sparas i deras vattenmagasin, som då alltså fungerar som batterier som lagrar el till den del av året när det blir kallare igen och elbehoven ökar.

/ Hampus Holmström, Yttre Åkulla

Svar från Johan Ehrenberg:

Hej Hampus, 

Man kan nog säga att både du och Skellefteå kraft har rätt. El som produceras går alltid till närmaste konsumtionspunkt. Har du solceller på taket så strömmar elen först in i det egna huset, sen ut i ledningen till grannarna. Ju närmre ditt hus en konsument bor, desto mer solel får hen i ledningen.
Att el går till närmaste konsumtionspunkt betyder att vi som har solel kan ha väldigt roligt med våra grannar som gillar kärnkraft. Så fort solen lyser får de el från solen, inte från Forsmark.
Det som händer när mycket solel produceras är att andra typer av elproducenter kommer att bromsa sin produktion, eftersom det inte går att göra mer el än vad som används. I Tyskland – där det enskilda timmar går att få solel motsvarande mer än halva landets konsumtionen – är det här jättestort.

Det Skellefteå kraft gör är alltså att de bromsar sin vattenkraft när vind och sol ger som mest. Då stiger vattnet i dammen och det lagras därmed energi. Vattenkraften fungerar alltså som ett jättestort batteri.

Du har rätt i att den gamla svenska lösningen, att producera el i norr och sända den långa sträckor söderut, är ett ganska slösaktigt system. Ungefär tio procent av den producerade elen slösas bort som värme i ledningarna.
Lokalt producerad el är mycket effektivare och har mindre förluster. Målet med all omställning är lokal självförsörjning. 

Men hur fungerar det då med att köpa solel via sitt elföretag?
Det du då betalar för är egentligen inte elen i ledningen – den är blandad från olika källor och domineras av närmaste producents el – utan att någon ska producera den el du stödjer. Köper du solel ska det bli mer solel i Sverige helt enkelt. Även om du själv råkar bo nära ett kärnkraftverk eller ett vattenkraftverk som ger dig elen i praktiken, ska elhandelsbolaget med andra ord se till att det produceras solel motsvarande den el du köper någon annanstans i landet.