Politiker uppmärksammar återkommande de kostnader som är förknippade med klimatförändringarna och arbetet för att lindra dess effekter. Befolkningar i utvecklingsländer kräver ersättningar för konsekvenserna av extremt väder och till och med multinationella företag har börjat tala om konsekvenserna av stigande havsnivåer.
Men det är en sak att tala om klimatförändringarnas konsekvenser och en annan vart pengarna går.
– Om man tar bort subventionerna av fossila bränslen, då blir förnyelsebar energi det självklara valet – och mycket billigare i längden, säger Philipp Tagwerker, forskarassistent vid Worldwatch Institute och författare till en ny rapport om subventioner.
Han säger att förnybar energi är konkurrenskraftig, men att det krävs politisk vilja att förändra situationen.
Vill minska beroendet av kol
Efter finanskrisen 2008 minskade subventionerna i takt med sjunkande energipriser, men 2011 var de tillbaka på samma nivå som innan krisen. De kraftiga svängningarna som beror på geopolitiska faktorer och spekulation är också en anledning till att många länder vill minska sitt beroende av kolbaserat bränsle.
Förra året uppgav Internationella valutafonden att de globala subventionerna av fossila bränslen i världen uppgick till 1,9 biljoner dollar – vilket motsvarar 2,5 procent av världens BNP. Detta medan subventionerna av förnybar energi uppgick till 88 miljarder dollar globalt sett.
– Det är en ganska svår ekvation att lösa. Fossila bränslen subventioneras inte bara, utan subventionerna är också de största, säger Daniel M Kammen, chef för laboratoriet för förnybar energi vid University of California, Berkeley.
Upprepar löfte
Enligt Philipp Tagwerker vid Worldwatch Institute skulle avvecklingen av subventionerna av fossila bränslen minska koldioxidutsläppen med 360 miljoner ton till år 2020, vilket är 12 procent av de utsläppsminskningar som krävs för att hålla den globala temperaturökningen till 2 grader Celsius och undvika en storskalig klimatförändring.
Förra året upprepade G20-länderna löftet att fasa ut subventionerna eftersom dessa bidrar till en ökad användning av fossila bränslen. USA:s president Barack Obama sa i januari i år att det är ett faktum att världen står inför omfattande klimatförändringar och att han vill ta bort motsvarande 4 miljoner dollar i form av bland annat skattelättnader för amerikanska oljebolag.
Mediebevakningen har haft fokus på den oro som följt vid avskaffandet av bränslesubventioner, bland annat i Sudan förra året när över 30 människor dödades vid demonstrationer mot beslutet om att fasa ut subventionerna. Fattiga regeringar har sett att lägre bränslepriser hållit nere priset på basvaror. Men enligt Internationella valutafonden innebär den här typen av subventioner att rikedom kanaliseras till de som konsumerar mest. I låg- och medelinkomstländer tjänar den rikaste femtedelen av hushållen sex gånger så mycket på konsumtionssubventioner jämfört med den fattigaste femtedelen, enligt IMF.
Tagwerker menar att det finns sätt att avskaffa subventioner av fossila bränslen utan att det leder till social oro.
– I Indonesien har neddragna subventioner kombinerats med ett system med bidrag för de som blir mest drabbade av de högre priserna.
För politiker och investerare går dock de långsiktiga målen för alternativ energi inte alltid ihop med de kortsiktiga målen och kvartalsresultat under mandatperioder. Investeringarna i alternativ energi sjönk globalt sett med 12 procent förra året och uppgick till 244 miljarder dollar. De höga initiala kostnaderna för förnybara projekt anses vara en anledning.
– Om alla de pengar som används till subventioner av fossila bränslen skulle användas för att främja satsningar på förnyelsebar energi skulle vi se sådana anläggningar dyka upp överallt, säger Tagwerker.
Samuel Oakford/IPS
