Under en vecka föll det lika mycket regn över staden Townsville i norra Queensland, som det vanligen faller på ett år, med katastrofala översvämningar som följd. I söder drabbades delstaten Tasmanien istället av okontrollerbara skogsbränder. Ekosystem som aldrig tidigare brunnit har ödelagts och kommer inte att återskapas på samma sätt igen. Samtidigt sveptes nästan hela landet in i en värmebölja med temperaturer över 40°C. Extremhettan höll i sig i två veckor.
– Händelserna har chockat befolkningen över hela kontinenten. Människor ser kopplingen mellan extremväder och kolförbränning och kräver förändring, säger Will Steffen, senior forskare inom Earth System Science på Stockholm Resilience Center och professor emeritus vid Australian National University (ANU) i Canberra.
”En milstolpe”
Australien är en av världens största ekonomier, och ingår i den så kallade G20-gruppen. G20-länderna orsakar ensamma 80 procent av världens koldioxidutsläpp. Även bland G20-länderna ligger Australien i topp med mer än 90 procent av energiförsörjningen från fossila bränslen. Större delen från kol, som utgör den huvudsakliga energikällan till landets elproduktion.
En förklaring till Australiens stora kolberoende är den rikliga tillgången, med stora fyndigheter nära storstäder som Sydney och Melbourne.
Ett tjugotal kolkraftverk förser landet med elektricitet idag, med kol från över 400 inhemska kolgruvor.
Fler kolgruvor är planerade eller på väg att dra igång, men de kan stöta på patrull. I februari i år stoppade en miljödomstol i New South Wales den planerade kolgruvan Rocky Hill med hänvisning till klimatkonsekvenserna. Den unika domen sände chockvågor genom styrelserummen i gruvindustrin, men har kallats ”en milstolpe” av motståndarna.
Will Steffen var domstolens miljökonsekvens-expert under förhandlingarna.
– Min argumentation var enkel och baserad på den globala koldioxidbudgeten för Parisavtalets klimatmål. För att nå målet kan inga nya fossilbränslekällor tas i bruk och de gamla måste stänga ner i förtid, säger han.
Klimatfrågan i topp
Många hoppas och tror nu att Rocky Hill-domen ska bli vägledande och kunna hindra även andra fossilbränsleprojekt från att bli verklighet, som den jättelika Carmichael-kolgruvan i Queensland.
Bakom den står det indiska konglomeratet Adani. Om Carmichael/Adani-kolgruvan byggs kommer djuphavshamnen Abbot Point, som omges av våtmarker och Stora Barriärrevet, att bli världens största kolhamn. Det tros bli spiken i kistan för de redan svårt stressade korallreven längs kusten.
Lulu Arraiza, 16, från Queensland i Australien, är en av de tusentals ungdomar som skolstrejkar för klimatet i Australien. Ett av målen är att stoppa Adani-gruvan.
– Den ska byggas mitt i ett väldigt viktigt ekosystem – i Galileebassängen – som många arter är beroende av. Miljön är så värdefull, att om gruvan förstör den så kommer det att bli en katastrof, säger hon.
De framtida utsläppen från Adanigruvan har tidigare beräknats till 79 miljoner ton koldioxid årligen, mer än hela Sverige släpper ut på ett år. Nu säger Adani att de börjar med en mindre gruva, eftersom de inte lyckats hitta extern finansiering.
– Adani-gruvan har tillstånd att dra igång, men jag tror att den fortfarande går att stoppa. Motståndet bland befolkningen växer snabbt och en del miljögrupper använder Rocky Hill-domen för att överklaga Adani-gruvans tillstånd, säger Will Steffen.
Han tror också att det finns möjligheter att den federala regeringen kan stoppa gruvan, efter parlamentsvalet i maj.
– Chansen är stor att dagens regering förlorar makten och att en ny regering, med löften om starkare klimatåtgärder, vinner valet.
Sedan 2013 styr en konservativ regering med Liberala partiet och Nationella partiet i Australien, en koalition som inte gjort sig känd för klimatpolitik. Nu visar undersökningar att väljarna placerar klimatfrågan i topp inför årets val.
Förnybar el i Canberra
Australien har bland de bästa förutsättningarna för sol- och vindenergi i världen. Samtidigt är kostnaderna för sol- och vindenergi idag lägre än investeringar i nytt kol. I Australien visar huvudstaden Canberra vägen. År 2021 ska Canberra vara självförsörjande på förnybar elektricitet.
– Befolkningen vill se en snabb övergång till förnybar energi, och de ser att det är möjligt. Det största problemet är politiken och kolindustrins politiska inflytande. Men trycket ökar, till och med en del konservativa politiker har börjat vackla i sitt stöd till kolet, säger Will Steffen.
