De senaste tio åren har användningen av kol som bränsle för elproduktion legat relativt stilla – det handlar om omkring 1 000 gigawatt-timmar per år. Energimyndighetens senaste siffror visar visserligen att förbrukningen sjönk år 2014 och då var nere på den lägsta nivån någonsin. Kanske kommer den utvecklingen att fortsätta – för ska Sverige nå målet om att bli fossilfritt måste kolet fasas ut.

– Ska vi klara klimatet måste vi satsa på en utfasning av alla fossila bränslen, och för att nå ett förnybart energisystem måste förstås även kolet bort. Förhoppningsvis kan det ske snabbare än vi tror. Det allt lägre priset på förnybart talar för det, säger Louise Trygg, professor i energisystem på Linköpings universitet.

Kolkraften utgör idag bara omkring en halv procent av den totala elförbrukningen, enligt Energimyndigheten. Men den står för en större andel av koldioxidutsläppen än så, och det är ett skäl till varför kolet måste fasas ut så fort det bara går, menar Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

– Kolet är den värsta varianten av fossilt bränsle, så det bör förstås fasas ut så snabbt som möjligt. Med tanke på att biobränsle faktiskt kan ersätta kolet borde det kunna ske i princip genast. Att få bort kolet borde vara den minsta utmaningen på vägen mot ett fossilfritt samhälle, säger han.

Används i fem kraftvärmeverk

Idag används kol som bränsle i framförallt kraftvärmeverk, både för att producera el och för att producera fjärrvärme. Enligt branschorganisationen Svensk fjärrvärme använder idag fem svenska kraftvärmeverk kol. Av dem står Värtaverket i Stockholm för den största kolförbrukningen. Stockholms stad, som äger verket tillsammans med Fortum, har beslutat att kolet ska vara borta till år 2020. Ulf Wikström, hållbarhetschef på Fortum värme, är dock inte säker på att den tidsgränsen kommer att kunna hållas.

– Nu är åtta av tio kilowatt-timmar förnybar eller återvunnen energi. För att komma upp till tio av tio behöver vi få bort kolet. Vi har sagt att en bortre gräns för när vi ska ha nått dit är 2030, men ambitionen är att det ska kunna ske väsentligt tidigare.

Enligt honom behövs fortfarande koleldning för att klara att produktionen av den mängd fjärrvärme som behövs.

– Vi måste ta det stegvis. För att få bort kolet krävs stora investeringar, en anläggning som eldas med biobränsle ser inte ut på samma sätt, så det går inte bara att ersätta.

Ett första steg är dock redan taget. I helgen togs en ny anläggning för fjärrvärmeproduktion i bruk – en investering på nästan fem miljarder kronor.

– Vad jag vet är det världens största anläggning för förnybar el- och värmeproduktion. Den kommer göra att en femtedel av kolproduktionen försvinner, och värma 190 000 normala hushåll, samtidigt som den genererar 800 gigawatt-timmar el.

Hoppas på energilager

För att resten av kolet ska kunna fasas ut anser han att det krävs ytterligare investeringar samt att utvecklingen när det gäller energieffektivisering behöver gå framåt.

– Att använda den energi som produceras mer effektivt är lika viktigt som att ersätta kolet med mer förnybart. Vi hoppas till exempel på energilager, för att på så sätt kunna magasinera exempelvis sol- eller vindenergin de dagar som är så blåsiga eller soliga att det ger ett överskott, säger Ulf Wikström.

Louise Trygg är inne på samma spår. Effektiviseringar kan och kommer att bidra till att kolet kan fasas ut.

– Redan idag spelar biomassan en betydligt större roll än kolet. Får vi ett optimalt utnyttjande av biomassa, och en bättre samverkan mellan olika produktionssätt blir kolet kanske överflödigt, säger hon.

Skulle du vilja göra din egen energi?

ETC Egen el kan ta fram ett förslag på solcellsanläggning utifrån dina förutsättningar.

Kraftvärmeverk och kol

Kraftvärmeverk är en form av värmekraftverk och innebär att el och värme framställs samtidigt. Därför är de mer energi­effektiva.

Under 2014 användes drygt 670 GWh kol till den svenska elproduktionen – det är ungefär en tjugondel av användningen av biobränslen (12 851 GWh)

2014 användes 292 000 ton kol till kraftvärmeverk, mot 453 000 ton 2013

Fram till 50-talet var kolet viktigt för energiförsörjningen i Sverige. Under 1930-talet uppgick Sveriges import av kol och koks till ungefär 7 miljoner ton per år – det motsvarar mer än hälften av landets dåtida energiförsörjning. Under 50-talet ersattes kolet av oljan som var billigare och lättare att hantera.

I Sverige används i princip bara stenkol

Globalt står kolanvändandet för nästan 75 procent av alla utsläpp i energisektorn

Kina är det land i världen som förbrukar mest kol