Här har jordbruket en nyckelroll – eftersom jorden kan lagra mer eller mindre kol beroende på hur den sköts.
För att dra sitt strå till stacken inleder den finska mejerikoncernen Valio nu ett pilotprojekt i kolbindande jordbruk tillsammans med miljöorganisationen Baltic Sea Action Group. Genom att utbilda sina mjölkbönder i olika odlingstekniker hoppas bolaget kunna ställa om marker och betesodlingar till effektivare kolsänkor för att minska mjölkproduktionens klimatpåverkan. Virpi Jonsson, Innovations Manager på Valio, berättar att det långsiktiga målet är att få en helt koldioxidneutral produktion.
– En koldioxidneutral mjölkproduktion innebär att produktionskedjan minskar sina utsläpp och ökar upptagningen av koldioxiden som den släpper ut i atmosfären så att klimateffekten blir neutral. Nu ställer vi in siktet på markerna, så att de blir betydelsefylla kolsänkor framöver. Vi kombinerar utbildningsinsatser med den senaste forskningen och justerar utbildningen längs vägen vid behov, säger han.
Eftersom mjölkkorna huvudsakligen får foder från betesmarkerna på gårdarna och 90 procent av utsläppen uppstår i primärproduktionen, det vill säga innan mjölkbilen lämnat gården, ligger möjligheterna till omställningen till stor del i böndernas händer, anser Valio. Enligt bolagets egna uppskattningar kan jorden absorbera ungefär 2 000 kg koldioxid per hektar och år.
”Ger bättre skörd”
Heikki Salomaa har varit mjölkbonde sedan 2015 och fick under hösten 2018 möjlighet att delta i ett mindre utbildningsprojekt om kolbindande jordbruk arrangerat av Baltic Sea Action Group.
– Jag lockades av projektet av flera anledningar. Dels ville jag lära mig om det här av ekonomiska skäl – när jorden är i gott skick binder det kol, vilket ger en bättre skörd. Jordbruket spelar också en viktig roll i att minska koldioxidutsläppen, så ur ett klimatperspektiv var projektet väldigt viktigt för mig, säger han till Dagens ETC.
80 hektar stor gård
Tillsammans med sin fru driver Heikki Salomaa en 80 hektar stor bondgård i staden Orivesi i södra Finland. Under utbildningen fick han bland annat lära sig mer om de positiva effekterna av växelvis odling, ökad artrikedom och förlängd växtsäsong.
– Nu är vi precis i början på den första odlingssäsongen efter projektet. Lärdomarna har bland annat lett till att jag ökat mångfalden av gräsarter. Tidigare använde vi fem-sex gräsarter och nu åtta stycken, berättar han.
Heikki Salomaa säger också att utbildningen har gett honom en bättre förståelse för hur olika gräsarter passar med olika jordtyper.
– När jag tittar tillbaka på förra sommaren, som var väldigt torr, vet jag nu varför vissa av fälten med specifika gräsarter klarade sig bra, trots de svåra väderförhållandena. Till exempel gav ängskärm och klöver som har långa rötter betydligt bättre skörd. Deras rötter tar upp vattnet betydligt djupare i jorden och pumpar även ner kol djupare via rötterna. Timotej-dominerat gräs som har mycket kortare rötter gav sämre avkastning, säger han.
Vilken roll anser du att bönder har i klimat- och miljöarbetet?
– Bonden spelar en stor roll i att minska koldioxidutsläppen eftersom jordbruk och skogsbruk är några av de få saker som kan binda kol. Arbetet på fälten och i ladan är viktigt ur ett klimatperspektiv. När det gäller biologisk mångfald har vi på vår gård redan i många år odlat ett varierat utbud av gräsarter, till exempel klöver med blommor som lockar pollinerande insekter. Under fem år har vi också odlat en ärt- och kornblandning som ökar mångfalden och samtidigt är ett hemodlat proteinfoder för kor, säger Heikki Salomaa.
