Svenska forskare har varit involverade i en stor studie av den framväxande klimatrörelsen i Europa, baserad på enkäter och intervjuer med deltagarna under de globala protestdagarna. Undersökningen visar en rörelse som är ovanligt ung, dominerad av kvinnor och många som tidigare inte engagerat sig.
– Klimatstrejkarna representerar samtliga ålderskategorier, från yngre tonåren och uppåt. Men jämfört med andra demonstrationer så är deltagare under 20 år, kvinnor och förstagångsdemonstranter överrepresenterade, berättar Mattias Wahlström, som forskar kring sociala rörelser vid Göteborgs universitet och är en av de som leder arbetet med studien.
45 procent ungdomar
Under tidigare klimatprotester, som inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009, har den typiske demonstranten varit 30-50 år. Under den globala klimatstrejken den 15 mars i år var typdemonstranten 21 år. 45 procent av deltagarna var skolungdomar, 14-19 år gamla.
– Protesterna har utmärkt sig genom en ovanligt hög andel deltagare i skolåldern. Universitetsstudenter är sedan 60-talet är förknippade med aktivism. Men i de här protesterna hittar vi en stor andel som är ännu yngre, säger Mattias Wahlström.
Wahlström och hans kollegor håller precis på att sammanställa resultaten från de globala protestdagarna i september. Jämfört med våren så förefaller betydligt fler vuxna ha deltagit den här gången, åtminstone den 27 september. I Stockholm låg snittåldern runt 45 år. 20 procent var skolungdomar. Samtidigt fanns ett uttalat mål bland arrangörerna att få med just fler vuxna.
Kvinnor dominerar
Det kvinnliga deltagande har enligt forskarna varit anmärkningsvärt högt både under hösten och våren. 60 procent av deltagarna i Stockholm den 27 september var kvinnor. Och under våren var 66 procent av skoleleverna som deltog tonårstjejer. De här siffrorna kan jämföras med andra typer av demonstrationer som forskarna undersökt – där ligger det kvinnliga deltagandet i snitt runt 50 procent.
Varför klimatstrejkerna lockar så stort kvinnligt deltagande är oklart. Miljöprotester tenderar att engagera många kvinnor. Forskarna tror också att de många kvinnliga förgrundsgestalterna spelar en stor roll. Inte minst Greta Thunberg själv. 80 procent av skolungdomarna som deltog i protesterna i Sverige i våras menar att Thunberg påverkat deras beslut att demonstrera. Och Thunberg har också lockat många vuxna.
– Jag tror att Thunberg kan förstås som en katalysator för alla de runt om i världen som väntat på en möjlighet att göra något koordinerat för klimatet i stor skala. Med sin skolstrejk har hon erbjudit något att samlas kring, annat än till exempel FN:s klimatmöten som tidigare varit det som enat klimatrörelsen. Inte alla, men många av deltagarna i våra enkäter den 15 mars menade att Thunberg både gjort dem mer intresserade av klimatfrågan och att hon påverkat deras beslut att demonstrera, säger Mattias Wahlström.
Försvarar sina intressen
Forskarna kan också se en intressant förändring när det gäller motivet att demonstrera. Vid tidigare klimatprotester har oro för klimatet i sig dominerat, och hur uppvärmningen ska påverka kommande generationer. Det här gäller alltjämt bland vuxna. Men bland de unga förefaller oron alltmer handla om den egna framtiden, och hur människor runt om i världen drabbas. 73 procent av skolungdomarna som demonstrerade under våren menade att de försvarar sina egna intressen.
– Demonstranterna uttrycker flera parallella motiv. En vilja att påverka politiker och att öka medvetenheten om klimatfrågan. Men de unga ser det i högre grad än de äldre som att de demonstrerar för att försvara sina intressen, säger Mattias Wahlström.
Slående tillväxtkurva
För ett drygt år sedan fanns inte klimatstrejkarna. I våras demonstrerade 1,6 miljoner världen över. I september 7,6 miljoner. Det är inget nytt att globala proteströrelser kan växa snabbt. Men forskarna menar ändå att tillväxtkurvan för klimatstrejkarna är slående.
– En anmärkningsvärd aspekt är graden av global koordinering och hur snabbt protesterna växt till stor skala. På sätt och vis påminner det om protesterna mot Irakkriget 2003. Men till skillnad från dem är Fridays For Future inte triggade av en enskild händelse. Just utlösande händelser som väcker upprördhet har tidigare konstaterats vara betydelsefullt för att skapa stora mobiliseringar snabbt. Här gäller det ett långsamt, pågående förlopp: klimatförändringarna, menar Mattias Wahlström.
Sociala medier och kompisar
Greta Thunberg har enligt forskarna varit en trigger. Och sociala medier har som bekant använts flitigt – och förmodligen betytt mycket för den snabba expansionen. Bland vuxna och unga i 20-årsåldern visar studierna att sociala medier varit den enskilt viktigaste kanalen för mobilisering. Mer förvånande är kanske att vänner och bekanta har varit en lika viktig faktor bland skolungdomar.
– Informella nätverk är alltid viktiga vid mobilisering. Men mitt intryck är att de varit särskilt viktiga just för de unga deltagarna i Fridays For Future, säger Mattias Wahlström.
Nya demonstranter
Forskarna är också överraskade över hur många av skolungdomarna som aldrig förut demonstrerat eller varit politiskt aktiva. Bland de som deltog i Sverige under våren hade 40 procent inte demonstrerat tidigare. I vanliga fall brukar siffran ligga runt 10 procent – och så är det också bland de vuxna som deltagit i klimatprotesterna.
– De unga deltagarna har i ovanligt låg grad erfarenhet av tidigare politiskt engagemang och färre än man kunde förvänta sig är medlemmar i miljöorganisationer eller politiska partier, säger Mattias Wahlström.
Samtidigt pekar en faktor i undersökningarna på att klimatstrejkarna utgör ett snävt utsnitt av befolkningen: Protesterna domineras av en välutbildad medelklass.
Välutbildad medelklass
– Klasstillhörighet är komplext att mäta, men vi kan konstatera att de vuxna demonstranterna överlag tenderar att ha en högre utbildningsnivå än befolkningen i stort och att de yngre demonstranterna har föräldrar med en generellt hög utbildningsnivå, berättar Mattias Wahlström.
Resultaten visar att 71 procent av skoleleverna som demonstrerade i våras hade minst en förälder med universitetsutbildning. Samma sak gäller för de vuxna. 85 procent av de som demonstrerade i Stockholm var universitetsstudenter eller hade universitetsexamen. Och 64 procent av samtliga som demonstrerade identifierade sig som övre medelklass eller överklass, 86 procent som medelklass eller överklass – bara 4 procent som arbetarklass.
Spelar den här snedfördelningen någon roll? Inte nödvändigtvis, menar Mattias Wahlström.
– Det här är något som gäller för politiskt deltagande generellt. Personer med mer utbildningskapital deltar överlag mer politiskt, vare sig det gäller att rösta, skriva insändare eller konsumera etiskt riktiga varor, säger Mattias Wahlström.
Klimatet – en klassfråga
Samtidigt är klimatfrågan på många sätt en klassfråga. Välbeställda bidrar generellt till större utsläpp – och har samtidigt större marginaler att förändra sin livsstil. Klimatfrågan har blivit allt mer sammanlänkad med vår tids växande samhällsklyftor. De som beskrivs som Greta Thunbergs motpol – Trump, SD – har sympatisörer som är överrepresenterade bland helt andra samhällsklasser än klimatstrejkarna.
Hur ska klimatstrejkarna locka deltagare bland lågutbildade och i arbetarklass?
– Personligen tror jag att en klimatpolitik utan tydlig politik för jämlikhet kan bli svår att få ett brett folkligt stöd för. Men exakt hur ”breda folklager” resonerar om klimat och klimatpolitik är något som vi behöver mer kunskap om, säger Mattias Wahlström.
