Förskolan Hoppet ska bidra till Göteborgs stads måluppfyllelse när det gäller att minska klimatpåverkan från byggnationer. Det är också startskottet för ett fossilfritt projekt där målet är att förenkla, förbättra och skapa lösningar som möter behoven idag.
Bild: Christian Egefur
Dagens ETC
”Hoppet” siktade mot att byggas helt fossilfritt, och nådde så nära det bara gick. Den nyinvigda förskolan ses som en förtrupp vad gäller klimatsmart byggande och har gett många lärdomar på vägen. – Vi har försökt utmana varje bransch och varje aktör att pusha sig till att hitta nya miljöeffektiva lösningar, säger innovationsledaren Elsa Fahlén.
Officiellt heter den nu Förskolan Backa kyrkogata, och på lekytan utanför ser det ut ungefär som brukligt, med barn i lite olika åldrar som leker och skojar. Men just deras ”föris” är inte som andras. Det är världens första fossilfria förskola. I alla fall nästan fossilfria. Nyligen representerade Projekt Hoppet Sverige på Världsutställningen i Dubai och har nominerats till Årets bygge 2022 i kategorin Samhällsfastigheter, samt en rad andra utmärkelser.
Beställningen som Lokalförvaltningen i Göteborg fick från kommunen löd att den skulle byggas fossilfritt i alla led. Men det skulle visa sig bli minst sagt svårt.
Hoppet går nu under det lite vanligare namnet Förskolan Backa kyrkogata.
Fanns inga fossilfria produkter
– Vi började ju med det här projektet redan 2017 och uppdraget var att bygga så fossilfritt som det bara gick, i all led. Råvaror, transporter, bygg med mera. Vi försökte första året att kartlägga vilka fossilfria produkter som fanns, men fann att det var i stort sett inga alls, om man ser till materialets hela cykel, berättar Elsa Fahlén, inovationsledare på Lokalförvaltningen.
Huvudhuset och de tre kompletterande byggnaderna har därför primärt använt så mycket återvunnet material som de har kunnat. Men man har även experimenterat med både tekniker och material. Här finns allt från fasader i stampad lera och hampakalk till återbruk av gammalt tegel, men det mesta är byggt i trä. Räknar projektet med det inlagrade kolet i träet går slutnotan för koldioxidutsläppen på nära noll, men då skogsbruket i sig självt går att diskutera ner på detaljnivå så räknar projektet på annat sätt och uppnådde istället 70 procent minskning av utsläppen jämfört med byggnation av en helt vanlig förskola.
– Materialvalet här är ju lite annorlunda. Det är inget man ser så mycket av i andra lokaler. Vi har ett speciellt golv, gjort av kork och väggar av obehandlat trä, berättar rektorn Clara Jovic, när hon visar runt.
”Vi låter platsen utforskas och har samtal om barnens tankar och funderingar. Så absolut ger själva huset möjligheter i den pedagogiska biten”, säger rektor Clara Jovic.
Inspirera och höja kunskapen
Det luktar och ser fortfarande helt nytt ut. Men med tiden lär naturträet mörkna och ge en annan karaktär. Speciellt på fasaderna. Tyvärr får Dagens ETC nöja sig med ett besök i läraringången och bakgården den här gången, på grund av rådande restriktioner.
Förskolan har bara varit i drift ett par veckor, men undervisningen kommer att fortgå i samma miljösmarta tänk som det byggdes i.
– Vi låter platsen utforskas och har samtal om barnens tankar och funderingar. Så absolut ger själva huset möjligheter i den pedagogiska biten, säger Clara Jovic.
Det går inte att bygga helt fossilfritt. Än. Men förskolan i Göteborg har kommit så nära det går. Förutom att de byggt en förskola så har projektansvariga för Hoppet skaffat sig ovärderlig kunskap för en framtid med klimatvänligare byggande.
Göteborgs stad har satt som mål att sänka koldioxidutsläppen från byggandet med 50 procent till år 2025. Innovationsprojektet Förskolan Hoppet är en del i den strävan och ska både inspirera och höja kunskapen inom klimatsmart byggande.
– Det har varit ett väldigt annorlunda projekt där vi har fått vända på varenda sten. Det är många inovationer som kommit på vägen. Vi har försökt utmana varje bransch och varje aktör att pusha sig till att hitta nya miljöeffektiva lösningar. Då sprider det ju sig i branscherna med. Vi tar med oss alla de här lärdomarna in i kommande byggnationer, säger Elsa Fahlén.
Förskolan Backa kyrkogata har åtta avdelningar, plats för 140 barn och har ersatt tre tidigare förskolor i området. På tomten har så mycket naturmark som möjligt bevarats, både för att behålla solskydd från träden och för att det är en väldigt bra lekmiljö för barnen.
– Det är väldigt vildvuxet och helt fantastiskt att näst intill kunna besöka skogen på vår egna gård, säger Clara Jovic.
Elsa Fahlén
Bild:
Hannah Björk
Helt nytt inovationsprojekt
All kunskap om fossilfritt byggande, material, transport och även själva arbetsplatsen tas nu med in i Hoppets uppföljningar och kommande byggnationer.
– Vi har dragit igång ett helt inovationsprogram som täcker in all vår kommande byggnation. Så det kommer bli många hopp kan man säga. Skillnaden blir att vi kommer att fokusera mer på en sak i taget. Här blev det lite extra allt i ett och samma projekt, säger Elsa Fahlén.
– Framåt så har vi tre projekt som fokuserar på att återbruka så mycket som möjligt. Sen kanske tre andra projekt där vi fokuserar på att minska klimatpåverkan från transporter och byggarbetsplatser med utsläppsfria bygg- och anläggningsmaskiner till exempel. Vi tittar på olika saker helt enkelt, men gemensamt är att det kommer bli mycket mer träbyggnation. Då kan vi snabbt minska klimatpåverkan från stommen, fortsätter hon.
Totalentreprenör för projektet Hoppet har Derome varit. Även de har vittnat om både utmaningar och framgångar under åren som byggnaden har vuxit fram. Förskolan har producerats lokalt i en trähusfabrik 34 kilometer bort och transporterats med fossilfria transporter.
Tjejen som precis tjongar iväg en fotboll mot träfasaden och klungan av barn på väg upp mot naturområdet i backen vet gissningsvis inte alltför mycket om biobaserade byggnadsmaterial eller klimatavtryck från betongproduktion. Men de lär säkert få höra en del om det de närmsta åren.
