Dagens ETC har tidigare rapporterat om kritiken mot Sveriges storsatsning på biobränslen. I går släppte medborgarnätverket Klimatriksdagen en specialrapport som konstaterar att flytande biodrivmedel inte är en lösning för att nå den svenska transportsektorns klimatmål. Huvudskälet anges vara att mängden inhemska råvaror räcker inte till för att täcka det behov som tillkommer i och med regeringens mål om ökad inblandning av biodrivmedel i tanken, den så kallade reduktionsplikten.
– Konsekvensen blir att Sverige tvingas importera stora mängder biodrivmedel för att den valda strategin med reduktionsplikt ska fungera, säger rapportförfattaren Lars Schütt, civilekonom och ledamot i Klimatriksdagens Transportutskott.
Han tycker att regeringens storskaliga satsning på biodrivmedel är ”olycklig och andas desperation”.
– Visst finns det vissa biodrivmedel baserade på rena restprodukter och vissa grödor som bidrar till mindre utsläpp, men de tillgängliga volymerna är för små för att se biodrivmedel som huvudgrejen. Det gör att vi tappar en massa tid, som vi inte har, och att det återstående utsläppsutrymmet slösas bort i stället för att användas till den riktiga klimatomställningen.
Saknas helhetsperspektiv
Biodrivmedel lyfts idag fram som ett sätt att ersätta fossila drivmedel i bilar och flyg för att nå målet om 70 procents utsläppsminskning från transporter senast år 2030. Men enligt Klimatriksdagen saknas ett politiskt helhetsperspektiv i diskussionen om biobränslens fördelar. Lars Schütt lyfter bland annat fram att beräkningarna bortser från de utsläpp som skapas i andra sektorer och andra länder samt att det kan ta lång tid innan biobränslen kan betraktas som koldioxidneutrala.
– Utsläppen vid förbränningen av biogent material sätts i den officiella statistiken till noll eftersom dessa är tänkta att motverkas av kolupptag vid växtlighetens tillväxt eller ett restmaterials utsläpp under förmultningen. Men beroende på vilken bioråvara det handlar om är det stor skillnad på när i tiden detta sker.
– Att utsläppen sätts till noll gör också att den del av materialet som förbrukas i tillverkningsprocessen (ofta används bioenergi för att producera biodrivmedel, reds anm) inte kommer med, vilket gör att det i praktiken behövs mer material för att göra en given mäng biodrivmedel. Därför tar det längre tid att komma till ett jämviktsläge.
”Blir en klimatbov”
Organisationens rapport utgår från kalkyler som inkluderar de utsläpp som sker vid omvandling av biomassa till drivmedel, själva förbränningen av biodrivmedel samt beaktat de utsläpp som sker vid förmultningen och jämför det med hur mycket en fossildriven bil släpper ut under samma period.
Sett över en tidsperiod på 10–15 år visar beräkningarna att de ackumulerade koldioxidutsläppen från tillverkning och förbränning av biodrivmedel baserat på skogsrester överstiger de som fossila drivmedel orsakar under samma tid.
Det här gör att biodrivmedlen riskerar att bli en dold klimatbov, enligt Klimatriksdagen.
Vad bör regeringen satsa på istället?
– Inom transportområdet ska naturligtvis elektrifieringen påskyndas. Nätet ska förstärkas snabbare och elbilsinnehavet borde göras billigare relativt konventionella bilar. Det borde gå att hitta någon form av finansieringslösning för människor på landsbygden som behöver bil att byta till elbil, säger Lars Schütt.
