Klimatpolitiska rådet tog i fjol upp problematiken och gav regeringen rådet att förändra lagstiftningen. Sverige måste kunna vidta egna åtgärder så att klimatmålen kan nås, också för anläggningar som ingår i utsläppshandeln, menar rådet.

– Klimatpolitiska rådets rekommendation från ifjol kvarstår, nämligen att Sverige bör införa lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva verksamheter som kan få betydande påverkan på de nationella klimatmålen, även om de ingår i handelssystemet, säger rådets kanslichef Ola Alterå till Dagens ETC om Mark- och miljö­överdomstolens beslut om Preemraff.

Snäv tolkning

Chalmersprofessorn Tomas Kåberger, som är en av rådets experter när det gäller Preem­raff, menar att den svenska tolkningen av vad som kan göras nationellt inom ramen för EU:s utsläppshandel är alltför strikt.

– Det går inte att nå de svenska klimatpolitiska målen om nettonollutsläpp senast 2045 utan ytterligare åtgärder. Antingen måste man förmå EU att skärpa systemet för utsläppshandel, eller så måste riksdagen införa särskilda regler för Sverige, säger Tomas Kåberger.

Flera andra länder har redan infört nationella åtgärder för att minska utsläppen från verksamheter som ingår i EU:s utsläppshandel, bland annat Tyskland och Storbritannien. I Tyskland handlar det om rejäla sådana åtgärder: Utfasningsplanen av landets kolkraft.

Problemet enligt Tomas Kåberger är att den svenska lagstiftningen tolkar EU:s direktiv för snävt, vilket Mark- och miljööverdomstolen nu ger uttryck för i sitt yttrande.

– Det är svårt för regeringen att gå emot domstolens tolkning av lagstiftningen. Regeringen får nog be riksdagen ändra lagstiftningen, säger Tomas Kåberger.

Problemet för regeringen är att någon sådan ny lagstiftning inte finns på plats ännu – den är bara på väg att utredas. Nu tvingas man fatta beslut om en anläggning som hotar de svenska klimatmålen – med en lagstiftning som inte håller måttet.