Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Bild: Jessica Gow/TT
Dagens ETC
Regeringens klimathandlingsplan ger inte svar på hur klimatmålen ska nås – och bygger på glädjekalkyler. Dessutom bryter regeringen mot klimatlagen. Så kan det klimatpolitiska rådets sågning av regeringens klimatpolitik sammanfattas.
Regeringen har kritiserats hårt för att öka utsläppen och för att föra en klimatpolitik som missar både nationella klimatmål och de åtaganden vi måste leva upp till som medlemmar i EU. I torsdags presenterade det oberoende expertorganet Klimatpolitiska rådet sin utvärdering av regeringens klimatpolitiska handlingsplan – och fann inga hårda fakta som talade emot kritiken.
– Rådets slutsats är att klimathandlingsplanen varken är en plan för att nå Sveriges nationella klimatmål eller våra EU-åtaganden, sa Åsa Persson, klimatpolitiska rådets ordförande, i samband med presentationen.
Vice ordförande Björn Sandén framhöll att regeringens påstående om att klimathandlingsplanen skapar förutsättningar för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045 är ”missvisande och brister i saklighet”.
– Det är allvarligt, konstaterar han senare för Dagens ETC.
– När vi har gått igenom olika områden kan vi inte finna några åtgärder som leder fram till nettonoll, utan det återstår 20 miljoner ton koldioxid.
”Onödigt riskfylld väg”
I planen fram till 2030 finns konkreta åtgärder som kan minska utsläppen med en enda miljon ton inom den så kallade ESR-sektorn som domineras av transporter och jordbruk. Sveriges bindande åtagande gentemot EU är att minska med tio miljoner ton.
Rådet konstaterar att det visserligen finns ett löfte om nya styrmedel som ska klara EU-åtagandet, men är kritiska till att detta ska finnas på plats först 2027, efter nästa val.
– Vår huvudbedömning är att regeringen tar in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Det mest akuta för regeringen nu är naturligtvis att komma med konkreta förslag på hur utsläppen ska minska till 2030, säger Björn Sandén.
Det är andra gången som den sittande regerings politik får underkänt från det Klimatpoltitiska rådet. Precis som nu var ett viktigt budskap i förra årets rapport att det saknas åtgärder för att minska utsläppen i närtid.
Björn Sandén anser att regeringen ”i för liten utsträckning" tagit till sig av den kritiken. I stället har regeringen ett allt för smalt fokus på kärnkraft och elektrifiering, som man hoppas ska leda till minskade utsläpp på sikt.
– Regeringen hade byggt upp mycket förväntningar på Klimathandlingsplanen genom att säga att alla lösningar kommer att presenteras där. Nu kan vi inte konstatera att det inte finns så många lösningar där. Det som påverkar klimatet är de ackumulerade utsläppen över tid. Så om man har en fantastisk lösning år 2050 hjälper det oss inte att minska utsläppen på vägen dit, säger han.
Bryter mot lagen
Det klimatpolitiska rådet framhåller dessutom att regeringen bryter mot klimatlagen genom att inte fokusera alls på de svenska klimatmålen till 2030. Framtiden för de svenska etappmålen utreds nu, men det är inte ursäkt nog att bortse från dem, säger Åsa Persson.
– De nationella etappmålen gäller till dess att man fattar beslut om annat.
Regeringen får också kritik för att den öppnar för att klara sitt åtagande genom att köpa överblivna utsläppsrätter av andra EU-länder, trots att den inte vet om någon kommer ha sådana att sälja.
– Det är riskfyllt att förlita sig på en sådan strategi. Det riskerar också att försena viktiga insatser i Sverige, säger Åsa Persson.
Inte heller regeringens syn på skogens roll imponerar på Klimatpolitiska rådet. Rådet anser att regeringens handlingsplan bygger på ett optimistiskt scenario om att tillväxten i skogen ökar och avverkningen stannar upp. Men enligt Naturvårdsverkets pessimistiska scenario ökar avverkningen medan tillväxten inte ökar. Då kan Sverige missa sitt åtagande i EU om ökad kolinbindning med hela 10 miljoner ton till 2030 – som då måste tas igen exempelvis genom ytterligare minskningar i transportsektorn.
– Vår bedömning är att regeringen inte hanterar de osäkerheterna i klimathandlingsplanen, säger Åsa Persson.
Rådet ger också rekommendationer om vad regeringen ska göra framöver. För att nå 2030-målen handlar det bland annat om en samlad plan för att öka upptaget av koldioxid i kol och mark och ett åtgärdspaket för att minska trafikens utsläpp. Dessutom bör skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik.
– Vi vill betona att det inte bara handlar om att uppnå mål, utan att begränsa skadliga effekter, att göra Sverige robust och ta till vara på möjligheterna som finns att ställa om, säger Åsa Persson.
Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg instämmer föga oväntat i kritiken:
”Rådets kritik av regeringens klimatpolitik är dräpande, och tyvärr helt korrekt. Regeringen bryter mot klimatlagen, de saknar en plan, vilseleder och utsätter Sverige för stora risker. Jag räknar med krisläge på Rosenbad ”, skriver han på plattformen X.
Fåordig klimatminister
Även oppositionspolitiker kommenterar rapportens slutsatser i kritiska ordalag.
”På punkt efter punkt bryter regeringen mot klimatlagen. Det är mycket hårda ord från Klimatrådet. Slutsatsen är enkel att dra: Regeringen skiter i klimatet. De pratar ofta om att stävja brottslighet, men bryter själva helt medvetet mot lagen”, skriver Rikard Nordin, Centerpartiets klimatpolitiska talesperson, på samma plattform.
Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Elin Söderberg lyfter fram att rådet, utöver frågetecknen kring 2030-målen, inte heller anser att klimathandlingsplanen ger svar på hur Sverige ska nå nettonollutsläpp 2045:
"Klimatpolitiska rådet konstaterar svart på vitt att regeringen inte har en plan för nettonoll, och att regeringen brister i saklighet och ger en missvisande bild i sin handlingsplan. På ren svenska: regeringen ljuger", skriver hon i en kommentar.
Klimatminister Romina Pourmokhtari var fåordig när hon tog emot rådets rapport.
– Vi ser fram emot att analysera innehållet i den. Det är viktigt att låta rådet att få utrymme att redogöra för sin bild, sa hon.
Senare till TT sa hon att regeringen har många åtgärder på gång som klimatpolitiska rådet inte fått med i sin bedömning.
– Jag är inte särskilt orolig över vissa av de bedömningar som görs i nuläget. De bygger på regeringens aviserade politik under 2023 och det finns en del åtgärder som tillkommit sedan dess, säger Romina Pourmokhtari.