– Det är ett ord som är centralt: acceleration. Det behövs en acceleration och den är möjlig, men det behövs systemövergripande åtgärder, säger klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.
Vägen mot noll nettoutsläpp går, enligt rådet, huvudsakligen via fyra nyckelområden. Det är effektivare energi- och resursanvändning, fossilfri elektrifiering, biomassa från skogs- och jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid.
Rådet konstaterar att de allra flesta åtgärder som tar oss närmare netto noll-målet kan hänföras till ett eller flera av dessa områden.
Fem rekommendationer
Nästa regering som tillträder efter höstens val ska ta fram den klimatpolitiska handlingsplan som gäller för den kommande mandatperioden.
Rådet har ett antal åtgärdsförslag för den nya handlingsplanen:
Styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer måste stärkas. Det behövs också stärkta politiska styrmedel och bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås.
Grön beskattning
Dessutom efterlyser rådet tydligare gemensamma målbilder och styrmedel för de fyra nyckelområdena. Rådet konstaterar exempelvis att det finns olika uppfattningar om skogens och jordbrukets klimatpolitiska roll. Detta trots att den svenska klimatpolitiken huvudsakligen bygger på att använda stora mängder biomassa från skogen.
En annan brist enligt rådet är att svensk politik hittills innehåller få insatser för att stimulera upptag och lagring av koldioxid i skogen.
Samhällsmålen på flera andra centrala områden, som transporter och bostäder, har inte heller omformulerats på många år och behöver uppdateras i linje med de klimatutmaningar vi står inför, enligt rådet, som också efterlyser en översyn av dagens skatter.
– Ingen omfattande skattereform har ännu genomförts, konstaterar Johan Kuylenstierna.
Missriktat fokus
Bättre förutsättningar för investeringar som leder i grön riktning, ett brett kunskaps- och kompetenslyft på alla nivåer från medborgare till beslutsfattare och ökade möjligheter att agera på EU-nivå är andra rekommendationer den kommande regeringen får med sig.
Johan Kuylenstierna underströk på onsdagens presskonferens att det krävs genomgripande samhällsförändringar för att möta klimatkrisen. Fokus ligger alltför ofta på mindre sakpolitiska förslag, anser han.
– Det är uppenbart svårt att genomföra större, systemövergripande förändringar. Det blir ofta fokus på mindre sakpolitiska förslag.
Inga riktiga utsläppsminskningar i sikte
FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin sjätte utvärderingsrapport att den globala uppvärmningen redan idag uppgår till 1,1 grader och kan öka till 1,5 grader redan under 2030-talet. Förra året var de globala utsläppen större än någonsin tidigare, trots en minskning 2020 till följd av pandemin.
Enligt Klimatpolitiska rådet har de svenska utsläppen minskat med en tredjedel sedan 1990. Liksom regeringen bortser de då från att koldioxidutsläppen från biobränslen mer än fördubblats under samma period, vilket gör att de sammanlagda växthusgasutsläppen är större idag än 1990 – något Dagens ETC nyligen rapporterade om. https://www.etc.se/klimat-miljo/vaexthusgasutslaeppen-stoerre-idag-aen-1990-bi5k0j8g
S gröna industriella revolution
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) tog emot rådets nya rapport på onsdagens presskonferens. Hon sa att regeringen är överens med rådet om att takten i omställningen måste öka.
– Vi ska driva på den gröna industriella revolution som vi faktiskt just nu är mitt inne i. Samtidigt befinner vi oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge som ytterligare pekar just på vikten av att vi ska göra oss oberoende av importerade fossila bränslen, sa Annika Strandhäll.
Regeringen ”en bromskloss”
Regeringens tidigare samarbetspartier är kritiska till regeringens klimatarbete.
Centerpartiets Klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin kallar regeringen för en ”bromskloss för omställningen”.
”Rapporten från Klimatrådet är tydlig: Regeringen har misslyckats i sin styrning av myndigheter, viktiga styrmedel saknas och krångliga regelverk hindrar investeringar. Staten är bromsklossen för omställningen. Det måste åtgärdas omgående!”, skriver han på Twitter.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund säger till dagens ETC att partier från höger till vänster – istället för att accelerera klimatarbetet – monterar ned sin klimatpolitik.
– Det är oroande och oacceptabelt. Precis som rapporten konstaterar måste vi bryta vårt beroende från de fossila bränslena. Det har blivit ännu viktigare nu när vår oljeimport göder Putins krigskassa, säger han.
Stor skogspotential
Carl Schlyter, tidigare politiker för Miljöpartiet, numera kampanjledare för Greenpeace, välkomnar att rådet trycker på för systemövergripande reformer.
– Det har länge varit tydligt att punktinsatser inte är tillräckligt. Det går inte att putsa lite på ytan, vi behöver krafttag på systemnivå, säger han i ett pressmeddelande.
Han påminner också om att Konjunkturinstitutet framhållit de stora klimatpolitiska fördelarna av ökat upptag och lagring av koldioxid i skogen.
– Sverige skulle kunna göra stor global klimatnytta genom att öka inlagring av kol i skogarna. Här vill vi se mycket mer progressiv politik från regeringen, säger Carl Schlyter.
