Läget är helt klart allvarligt, menar Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet, som forskar kring omställningspolitik för att hantera klimatförändringar. Men, han är tveksam till att nödläges-deklarationer är rätt väg att gå för att hantera krisen.

– Jag ser tre risker med att utropa klimatnödläge. En är att det kan ge associationer till den typ av undantagstillstånd som råder i krigsläge, och därmed öppna för krafter som vill begränsa de konstitutionella institutionerna och öppna för odemokratiskt expertstyre. Och demokratisk beslutsgång är helt centralt för möjlig­heterna att hantera klimat­krisen, säger han.

Riskerar att urlakas

Han ser också en fara i att lägesbeskrivningarna riskerar att urlakas och tappa i förtroende om nödläge motiveras med forskarnas värsta scenarier.

– Om det är nödläge i dag, vad säger vi då om tio år ifall utsläppstrenden inte har vänt radikalt, frågar han, och påminner om lägesbeskrivningarna åren 2006–2007.

– Då hade vi också tio år på oss, och utsläppskurvan behövde vända senast 2015 om 2-gradersmålet skulle nås, enligt flera klimatforskare. Vad händer om målet inte nås? Jag ser en fara i att nödläges-språkbruket kan ha en avtrubbande effekt.

Han menar att den kunskap vi har om hur fattiga, sårbara och ekosystemen drabbas, och kommer att drabbas framöver, borde vara nog för handling.

– Vi vet redan tillräckligt för att göra allt i vår makt för att vända utvecklingen. Om vi utropar klimatnödläge med hänvisning till osäker kunskap om exempelvis tipping points riskerar de moraliska argumenten för att agera att hamna i skymundan.

Ett sätt att öka pressen

Den 28 november i år blev Europa den första kontinenten att utropa nödläge för klimat och miljö. Syftet är att ge frågorna överordnad prioritet i allt beslutsfattande. Den icke bindande resolutionen gick igenom med 429 röster mot 225 i EU-parlamentet. Pär Holmgren, parlamentsledamot för MP, tillhörde dem som röstade för.

– Vi gröna tyckte att ett klimatnödläge måste kombineras med konkreta åtgärder. Det vägrade de flesta andra partier att gå med på, de ville bara ha orden. Det kan kritiseras. Det positiva är att det blir ett sätt för oss att pressa de andra partierna till verklig handling, säger Pär Holmgren.

Han ser ingen fara i kritiken att deklarationen riskerar att ha en avtrubbande effekt.

–  Jag tror att problemet faktiskt är det motsatta, vargen är redan här men alla agerar som att allt är som vanligt. Fortfarande underskattar de flesta riskerna med klimatförändringen.

Även Jytte Guteland (S) röstade för i EU-parlamentet.

– Vi möter två ifråga­sättanden av beslutet, från de som säger att åtgärden är för dramatisk och de som säger att deklarationen inte har någon betydelse överhuvudtaget. Jag tror att båda har fel.

– Deklarationen kommer att göra skillnad, precis som Greta Thunberg och Fridays for future gör skillnad. Med deklarationen visar vi ungdomarna att vi lyssnar och sätter ökad press på de andra EU-institutionerna, säger Jytte Guteland.

Positiva mål

Björn-Ola Linnér håller med om att klimat- och miljöfrågan borde ha en överordnad prioritet i politiken och samhällsplaneringen.

– Krismedvetenhet är viktigt. Men EU-parlamentet kan besluta att klimat- och miljö ska prioriteras utan att utropa nödläge, säger han.

Han tror att det finns mer kraft att hämta i positiva budskap.

– I Linköping har man beslutat att kommunen ska vara klimatneutral till år 2025. Det är svårt att nå, men målsättningen gör att kommunen tar steg som annars inte hade tagits. Positiva och radikala mål är mycket verksammare än att utropa klimatnödläge – även om målen inte nås fullt ut.

Ett trettiotal svenska kommuner diskuterar just nu om de ska utropa klimatnödläge. Mariestad, Vallentuna, Oskarshamn och Växjö har tagit det aktiva beslutet att inte göra det.

–  Vi avslog ett medborgarförslag på den frågan. Klimatet är alltid med på vår agenda, liksom att vi som kommun skall göra så små klimatavtryck som möjligt, säger Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Mariestad .

Ann Wahlström, miljöstrateg på Vallentuna kommun, menar att det behövs kraftfulla  åtgärder i hela samhället för att ”hålla klimatförändringarna på en säker nivå”, och att kommunens möjligheter är begränsade.

– Dessutom kan nödläge förknippas med plötsliga extraordinära händelser som medför undantag från normala beslutsvägar, säger Ann Wahlström.

Andra menar att lokala nödlägesdeklarationer gör det lättare att ta beslut i linje med klimatmålen vilket i sin tur kan påverka de nationella parlamenten eftersom alla parlamentsledamöter hör hemma i olika valkretsar.

– Det är en intressant tanke, och jag säger inte kategoriskt nej till idén om klimatnödläge, bara att man bör vara medveten om riskerna, säger Björn-Ola Linnér.