Översynen ska resultera i en gemensam politisk deklaration om hur ambitionsnivån på ländernas klimatarbete ska höjas så att Parisavtalets mål kan nås. Eftersom beslut vid Cop-förhandlingarna fattas genom konsensus, kommer bara åtgärder som alla länder accepterar att tas med i deklarationen.

Att tredubbla den installerade kapaciteten för förnybar energi och fördubbla takten på energieffektiviseringen till 2030 är två av de föreslagna åtgärdsmål som har fått mest stöd inför Cop28. Bland annat ställde sig G20, tjugo av världens mäktigaste ekonomier, bakom det förstnämnda målet under sitt möte i september i år.

Klämtar klockan för fossila bränslen?

Viktigast för att mildra klimatkrisen är att drastiskt minska förbränningen av fossila bränslen. Men att värdlandet Förenade arabemiraten, med ordförandeklubban i händerna på chefen för landets statliga oljebolag, Sultan al-Jaber, kan ro i land en sådan överenskommelse är det få som tror. Det redan låga förtroendet för al-Jaber har i dagarna skadats ytterligare av avslöjandet att han velat utnyttja mötet för att göra oljeaffärer.

G20-mötet i september lyckades heller inte med mer än att upprepa formuleringen från Cop26 i Glasgow 2021 om att ”fasa ner kolkraft utan utsläppsminskande åtgärder”. EU:s linje på Cop28 är att höja ambitionen till att fasa ut alla fossila bränslen som inte har utsläppsminskande CCS-teknik (koldioxidinfångning och lagring), men det kommer att möta hårt motstånd från andra länder. Det finns också en risk att fossilindustrins fokus på obeprövad CCS-teknik får genomslag i förhandlingarna.

Vem ska betala?

De 134 utvecklingsländerna i G77, däribland Kina och Indien, har krävt att den globala översynen ska utvärdera hur de rika länderna har presterat på sina klimatlöften sedan FN:s klimatkonvention slöts 1992. Det handlar inte minst om de utlovade pengarna till fattigare länders utsläppsminskning och klimatanpassning, som från år 2020 skulle ha uppgått till 100 miljarder dollar om året. Det målet uppnåddes troligtvis först 2022 enligt OECD, men är långt under de 600 miljarder dollar om året som FN uppskattar behovet till bara i 78 länder. Något beslut om nytt finansieringsmål kommer dock inte att fattas vid Cop28.

Däremot kan klimatmötet leda till att pengar snart börjar betalas ut till fattigare länder som redan nu drabbas av extremväder och klimatrelaterade naturkatastrofer. Det handlar om den nya fonden för skador och förluster som skapades vid Cop27 förra året. I förberedande förhandlingar träffades nyligen en överenskommelse som gör det möjligt för fonden att börja verka, förutsatt att den godkänns av Cop-mötet. Men länder som Sverige vill att det först klargörs vilka som ska kunna få medel från fonden och vilka som ska bidra till den, innan några konkreta belopp utlovas.

Är det värt resan till Dubai?

Enligt arrangören kommer Cop28 locka omkring 70 000 (mestadels flygburna) deltagare, vilket gör det till det största Cop-mötet hittills. Det är inte bara Sultan al-Jaber som ser mötet som ett utmärkt tillfälle att knyta nya affärskontakter – kanske är det så här man ska tolka uttrycket att klimatförändringarna är världens största affärsmöjlighet. Vid sidan av förhandlingarna hålls en mängd arrangemang, såsom ett seminarium om ansvarsfullt yacht-ägande med Formel 1-världsmästaren Nico Rosberg. 

Till de mer upplyftande sidoarrangemangen hör en planerad gemensam deklaration under ordförandeskapets ledning om att klimatsäkra världens matproduktion. Men många, som Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden WWF Sverige, avstår från att delta vid årets möte. Det gör även troligtvis USA:s president Joe Biden – kanske för att han inte vill förknippas med något klimatpolitiskt misslyckande inför nästa års valkamp som ser ut att stå mot klimatförnekaren Donald Trump.