– För det första gäller det här inte bara nya innovationer, utan även den teknik som redan har tagits fram, säger han.

– Vi vet redan väldigt mycket, både när det gäller teknik och hur den kan användas effektivt, men omställningen kommer inte till skott. I Sverige är kanske det bästa exemplet vindkraften. Det är en väl utvecklad teknik, som vi skulle kunna bygga ut mycket mer. Tyskland har tio gånger mer vindkraft än Sverige i förhållande till ytan. 

Staffan Laestadius tror att de flesta inte förstår hur stor omställningen måste bli för att möta klimathotet och föreställer sig att politikerna kommer att lösa frågan. Men politikerna har ännu inte vågat ta utmaningen på allvar genom att gå in med skarpa ekonomiska styrmedel.

– Kol och olja är fortfarande så otroligt billigt. Bensinen är billig. Det säljs bilar som aldrig förr, bara en bråkdel av dem är elbilar. Många köper miljöklassade dieselbilar och tror att det är miljöbilar, men det är det ju inte. Dieseln måste bort! 

Han är även kritisk till många av de andra alternativa drivmedlen och menar att bilismen inte kan fortsätta på samma sätt som tidigare. Den måste halveras, säger Staffan Laestadius.

– För att klara det måste kollektivtrafiken fördubblas. Men upplever du att kollektivtrafiken fördubblas där du bor?

 Vad är det politikerna måste göra?

– Idag är vi nöjda med att energipriserna är så låga. Men vi måste vänja oss vid mycket högre priser på energi. Politikerna måste våga gå in med mycket mer kraftfulla ekonomiska styrmedel. Det handlar både om att beskatta fossila bränslen och om att förbjuda dem i vissa sammanhang. Industrin är inte det stora problemet här, många industrier skriker efter omställning, men inte ens de mest trogna marknadsliberaler tror att det kan gå utan regleringar. 

Men kan det inte vara så att man måste välja mellan olika satsningar, och att det gäller att välja rätt om satsningen ska vara storskalig?

– Nja, jag menar nog att man kan satsa på många saker samtidigt. Vad vi inte får göra är att avvakta i väntan på att en enda tillräckligt bra teknik ska lösa allt. I vissa fall, som när det gäller elvägar, så måste man förstås välja en standard och satsa på den – olika länder kan inte ha olika system. Jag menar att vi borde komma överens inom Norden om en viss standard och satsa på den till att börja med. 

I USA har algbränsle stått i fokus ett tag, eftersom man då kan göra diesel på något som är väldigt lätt att odla. Vad tror du om det?

– Vi kan aldrig hitta ett biobränsle som rakt av ersätter bensinen idag. Biobränsle, vare sig det görs på alger eller något annat, räcker möjligen till att tanka flygplanen med. 

Vad säger du om problemen med energikällor som sol- och vindkraft – att ingen energi produceras när det inte blåser?

– Redan idag finns ju teknik för att lösa det. Man reglerar det genom att pumpa tillbaka vattnet i älvarna när det blåser, för att sedan släppa på mer vatten de andra dagarna. Det är en teknik som skulle kunna användas ännu mer. 

Men säg att politikerna vågade prioritera omställningen stenhårt, har vi tillräckligt bra teknik för att åstadkomma all den omställning som behövs för att klara klimatmålen?

– Jag menar att vi har tillräcklig teknik för att klara en omställning till år 2030 om vi använder de innovationer som finns redan idag. Sedan kommer vi att ha utvecklat tekniken ännu mer fram till dess.

Framtidsinnovationer i startgroparna:

Klimatneutralt flyg

Solcellsflygplanet Solar Impulse 2 har väckt stora förhoppningar om att ett klimatneutralt passagerarflyg snart ska vara tillhanda. För ett par veckor sedan landade flygplanet på Hawaii fem dagar efter starten i japanska Nagoya. Sedan planet startade från Abu Dhabi för ett par veckor sedan har det tagit sig halvvägs runt jorden. I augusti förväntas planet ha tagit sig tillbaka till ursprungsplatsen. Planet laddar el på dagarna och överskottsel används sedan på natten. För närvarande ligger drömmen om ett grönt passagerarflyg en bit bort. Planet gör 140 km/h, jämfört med de cirka 900 km/h som dagens flygplan håller sig med. Det är dessutom bara en person som kan sitta i det. 

Algbränsle

Precis som ur andra grödor kan biobränsle framställas ur alger, vilket fått stort genomslag i USA på senare tid. Fördelarna med att använda alger är att de inte tar upp odlingsbar mark. Forskare har räknat ut att bara 0,46 procent av USA:s landareal skulle upptas för att ersätta hela den inhemska oljeproduktionen med algbränsle. Alger växer dessutom fort och kräver inte rent vatten – de kan till och med odlas i avloppsvatten, vilket i så fall avhjälper ett annat problem, nämligen att algerna kräver mycket fosfor i produktionen, som alltså skulle kunna hämtas direkt ur avloppsvattnet. Små amerikanska företag producerar redan algbränsle, men än så länge i blygsamma mängder. Forskningsprojekt pågår också i södra Sverige. 

Vågkraften – inte uträknad

Det har länge forskats på vågkraft och tekniker som tar till vara havets rörelseenergi. Men forskningen har drabbats av många bakslag eftersom utrustning på havets botten slits ut och går sönder snabbare än de investerade pengarna hinner tjänas in på elproduktion. Nu tror sig svenska forskare ha ett nytt och lyckat koncept – en lätt liten boj vars mekanik fungerar som ett slags omvänd pump. När bojen rör sig upp och ner i vågorna dras en stång genom kugghjul som för över kraften till två generatorer. Med hjälp av svänghjul som lagrar energi blir det ett jämnare flöde av el.

Vindkraft under broar

Vindkraft är en viktig del av lösningen när de fossila bränslena ska fasas ut. Men de är också kontroversiella, bland annat för att de orsakar buller och stör djurlivet. En variant som nu testas på Gran Canaria handlar om att konstruera kraftverken i miljöer där människan redan satt stora avtryck, till exempel under höga broar. Med rätt typ av vindförhållanden kan sådana turbiner uppnå nästan samma kapacitet som en medelstor vindkraftsanläggning.

Kolsugning

För att bromsa växthuseffekten kommer vi sannolikt inte bara behöva minska våra utsläpp – det behövs också teknik för att få bort den koldioxid som redan släppts ut. Vanliga träd och alger i haven är våra bästa vänner här, men nu kan de få draghjälp. I Kanada har företaget Carbon Engineering tagit fram en prototyp, en gigantisk vägg av fläktar som suger in luft i ett membran där kolet fångas upp av en särskild vätskelösning. Ur denna vätska hoppas företaget dessutom kunna utvinna ett bränsle. Används bränslet släpps koldioxiden naturligtvis ut igen, men det rör sig åtminstone om återvinning av det kol som redan är i atmosfären. 

Solcellsfilm

Den är inte lika högeffektiv som en klassisk solcell, men solcellsfilm kan ändå ha en viktig roll i framtidens elproduktion. Den väger lite, är flyttbar, mindre skuggkänslig och dessutom billigare att tillverka. Som komplement till dyrare och mer svårtillverkade, högeffektiva solceller står de sig bra, inte minst för att ge el och värme i regioner där det idag inte är tillgängligt.

Kolätande mikrober

En av världens största ståltillverkare, ArcelorMittal, har startat ett försök där bakterier, som vanligtvis lever i magarna på kaniner, modifierats genetiskt så att de fångar upp partiklarna i kolmonoxiden som frigörs vid ståltillverkning och som annars skulle omvandlas till koldioxid. Tillverkaren tror att omkring 50 procent av de utsläppta gaserna utgörs av just kolmonoxid. Istället för att förbränna gasen ska man nu försöka tillverka etanol av den, vilket i sin tur ska kunna användas till att göra bränsle.

Soltorn

På platser som är solbelysta större del av året har en del företag börjat använda själva solvärmen för att generera elektricitet i stor skala. Soltorn i Spanien och södra USA tar emot reflekterat solljus från tusentals speglar programmerade att följa solens rörelser under dagen. Tornet värms upp och energin kanaliseras så att ett antal turbiner kan drivas med hjälp av ånga. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.