Liknande scener utspelar sig i Kalifornien där människor har förlorat sin egendom och plan flyger i skytteltrafik för att försöka släcka de eldhärjade områdena.

– De allra flesta bränder inträffar på grund av värmeåskväder. Det kan vara så torrt att ingen nederbörd når marken och samtidigt tillräckligt många åskmoln för att det ska bildas blixtar, säger Michael Tjernström, professor vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.

I Sibirien är det i princip samma händelseförlopp, men med några skillnader.

– Det är mycket svårare att bekämpa de bränderna. Man låter det brinna ner i större utsträckning.

Det som försvårar släckningsarbetet i de brandhärjade områdena är många gånger vinden, och att bränderna kan vara så stora att de bildar egna ”lokala vindsystem”.

– Bootleg-branden i Oregon är så stor att den har ett helt unikt mikroväder som styr sig själv. Det blir som en skorsten, det suger in luft och luften stiger upp när det är som hetast.

Extremhetta – 50 grader varmt i Kanada

Även i andra delar av världen som normalt sett är svalare har värmeböljor slagit till. Kanada, som brukar har sommartemperaturer som liknar Europas, nådde under juni temperaturer uppemot 50 grader. Vancouver, som ligger i regionen British Columbia, blev särskilt drabbat. Till följd av värmen talar forskare om att en miljard havsdjur kan ha dött i landet, däribland musslor.

– Ett stort kraftigt högtryck över västra USA matade upp varm och torr luft. Den här luften drog in över norra Kalifornien, Oregon och västra Kanada. Vi kallar det för ett ”blockerande högtryck”. Det resulterade i att det blev väldigt torrt och då avdunstade det en hel del fukt från marken. Det i sin tur bidrog till en förstärkning av uppvärmningen.

En stad består till stor del av cement och asfalt, istället för vegetation som kan andas vattenånga. Det gör att städerna alltid är varmare. Människor som lever i en sådan värmebölja blir extra utsatta, menar Michael Tjernström.

– Är det en plats som normalt sett inte har den här typen av värmeböljor är man helt enkelt inte rustad. Hade det inträffat i Los Angeles eller någon annan större stad är det möjligt att det hade blivit ännu värre, säger Michael Tjernström.

Översvämningar i Europa – flera hundra döda

I Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Belgien och Österrike har översvämningar skakat om länderna i grunden efter att egendom har förstörts och flera hundra människor har mist sina liv.

Boven i dramat är de ­massiva skyfall som drabbat regionen och orsakat höjningar i de ­lokala vattendragen.

– Vi kallar det för ”flash floods”, alltså flodvågor som tar med sig allt i sin väg. Det kan gå från normalläge till översvämning på mindre än en timme. Det har kommit väldigt mycket nederbörd på kort tid som har lett till kortvariga och långvariga effekter. Eftersom vattnet inte kan rinna undan och faller i bergsområdena. I kuperad terräng söker sig vattnet till de vattendrag som finns. Och de blir snabbt översvämmade. Rent historiskt har människor velat bo intill de här vattendragen och när de stiger drar de med sig bostäder, vägar och annat, säger Michael Tjernström.

Flodvågor kommer att bli vanligare, menar forskaren. Men det är inte säkert att det blir samma område nästa gång. Då kan det exempelvis drabba franska alperna, där liknande terräng finns.

– Alla måste förbereda sig oavsett om man tror sig bli drabbad eller inte. Det går inte att veta vem som drabbas och när, säger han.