Litokne Kabua från Marshallöarna erbjöd världen att besöka ögruppen och se spåren efter klimatkrisen med egna ögon.

— Jag skulle visa dig min bakgård, sa han och syftade på den stigande havsnivån.

– Och huset där vi bodde tidigare, som förstördes av en storm 2015.

Rätt till livsduglig planet

Advokaten Michael Hausfelds firma företräder gruppen.

– Om du inte utkräver rättsligt ansvar så låter en del bli att göra det de ska. Det vi gör nu är det bästa sättet att uttrycka vilken nivå det här samtalet måste föras på och vilken nivå av insatser som behövs, förklarade han för Dagens ETC efter presskonferensen.

Fem länder pekas ut i klagomålet: Argentina, Brasilien, Tyskland, Frankrike och Turkiet. Men fingret pekas egentligen mot betydligt fler nationer, enligt Michael Hausfeld.

– Det här fallet är riktat mot, bokstavligt talat, alla världens länder. Det är upp till varje land att hedra de förpliktelser de förbundit sig till i konventionen. Först och främst den obestridliga rätten till en livsduglig planet.

Sverige har inte antagit

Varför har de ovanstående länderna valts ut? De är alla stora utsläppare av koldioxid men de har också, till skillnad från många andra länder, antagit barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll (TP3) som gör det möjligt för barn att framföra klagomål till FN:s barnkommitté mot enskilda stater.

Sverige har ännu inte antagit TP3 och kunde därför inte omfattas, något Dagens ETC rapporterade om i tisdags. Det samma gäller världens största utsläppare USA, Kina och Indien. USA har, som enda FN-land, inte ens ratificerat barnkonventionen.

Den mest välkända i gruppen av ungdomar, vid sidan om Greta Thunberg, är Alexandria Villaseñor, 14-åringen som var den första att klimatstrejka i New York.

– Igår träffade jag några studentorgaisatörer som sa att de känt stark klimatångest den senaste tiden men att de känner sig stärkta av att se att det här klagomålet lämnats in, säger hon när Dagens ETC träffar henne dagen efter presskonferensen.

Hon bläddrar fram en nyhetsartikel på sin telefon där Frankrikes Emmanuel Macron kommentar klagomålet. President Macron säger att han känner att varken den franska eller tyska regeringen i dagsläget sätter upp några hinder – och att de som protesterar borde fokusera på dem som gör det.

– Han dissade oss, säger Alexandria Villaseñor.

– Men bara att se det här klagomålet nå folk på hög nivå i olika länder visar hur stor påverkan det kan ha.

Närmar sig rättegång

Barnrättskommittén ska nu göra en utredning och ge rekommendationer som de berörda länderna förväntas följa men som inte är juridiskt bindande. Fallet är inte en regelrätt stämning men ändå ett exempel på hur lagar, paragrafer och förordningar blir ett vanligare verktyg för att få till snabbare åtgärder i kampen mot klimatförändringarna.

Under klimatstrejken i New York som lockade 250 000 personer gick Vic Barrett och Xiuhtezcatl Martinez sida vid sida i främsta ledet. De är två av de målsägande i Juliana v. US, en process som pågått sedan 2015, där 21 unga stämt den amerikanska staten.

Man hävdar att den amerikanska staten genom att tillåta, och ofta stödja, en fossilindustri som orsakar klimatförändringar kränker medborgarnas konstitutionella rättigheter.

– Vi hoppas att det kan bli rättegång innan valet 2020, sa Vic Barrett när Dagens ETC stötte ihop med honom under klimatstrejken. 

Jay Monteverde är jurist på Our children’s trust, organisationen som initierat Juliana v. US. Fallet ligger nu hos en appellationsdomstol, säger han.

– Vi hoppas att de dömer till de målsägandes fördel och beslutar att det blir rättegång. I så fall är det mycket troligt att den federala regeringen överklagar till Högsta domstolen och då skulle vi få lägga fram vårt fall där.

Syftet med målet är inte att rätten ska detaljstyra den amerikanska energipolitiken, säger Jay Monteverde. Han jämför istället med Brown v. Board från 1954 som förbjöd segregerade skolor med hänvisning till konstitutionen.

– Vi ber rätten att slå fast vad lägstanivån är för att skydda de ungas konstitutionella och grundläggande rättigheter. Sedan är det upp till den federala staten att nå upp till den nivån på det sätt de finner lämpligt.

Jay Monteverde och gruppen han företräder vill se en nationell återhämtningsplan för klimatet.

– Vi ber inte om skadestånd utan om insatser för att korrigera den vållade skadan.

I juli släpptes rapporten ”Global trends in climate change litigation”, där författarna beskriver en “ny våg” av klimatprocesser. 

– Vi ser fler klimatprocesser i fler länder och det sprider sig från USA och Australien till andra regioner världen över, även den globala södern, säger  Joana Setzer, en av rapportens författare och forskare vid brittiska Grantham Research Institute.

Sedan 1990 har åtminstone 1 300 klimatprocesser startats, en stor majoritet av dem, 1 023, i USA. I dag pågår klimatprocesser mot företag och regeringar i hela 28 länder. 

En rapport från UNEP slår fast att antalet klimatstämningar totalt har trefaldigats sedan 2014.

Stämning mot Vattenfall

Det finns ännu få svenska exempel. Magnoliamålet är ett fall där ungdomsorganisationer och privatpersoner 2016 stämde staten för Vattenfalls försäljning av brunkolsanläggningar i Tyskland. Stockholms tingsrätt valde dock att inte ta upp målet. Svenska samer ingår i det pågående People’s climate case där tio familjer, främst från Europa men även Kenya och Fiji, stämmer EU för bara se på när klimatförändringarna hotar deras hem, levebröd och kultur.

Joana Setzer lyfter fram pågående fall i Irland och Peru samt Urgenda-fallet i Nederländerna, där staten stämts för att inte göra nog för att minska utsläppen. Få trodde initialt att fallet skulle leda någonstans men det har nu tagit sig förbi två instanser och snart ska tas upp av Högsta domstolen. 

Det finns dock alltid osäkerheter kring att dra igång en process, poängterar Joana Setzer.

– Hur lång tid kommer det att ta, vad kommer det att kosta, kommer slutresultatet att vara positivt eller negativt? Att förlora kan innebära konsekvenser, inte bara för ditt fall utan även för andra som överväger att starta processer.