Att De Gröna nu har stabiliserat sig som Tysklands näst största parti har hamnat lite i skymundan av de ständiga rapporterna om skandalerna och maktkampen inom CDU och systerpartiet CSU. De står alltjämt lätt handfallna inför frågan om vem som egentligen ska efterträda Angela Merkel som förbundskansler när hon avgår efter 16 år i höst.

Grön framgångsvåg

Oavsett vem den kristdemokratiska unionen till slut väljer som kandidat till valet i september kommer det vara en försvagad man, som ställs mot en grön ledare i en stark framgångsvåg.

Ett sannolikt scenario efter valet som det spekuleras om är en framtida svartgrön allians med CDU/CSU och De Gröna, som i delstaten Baden-Württemberg, där De Grönas Winfried Kretschmann varit ministerpresident sedan 2011 och fortsätter regera ihop med CDU efter att ha vunnit valet stort igen i våras.

Kampen mot extremhögern

Klimatfrågan är en av de centrala i Tyskland, som har gjort tydliga åtaganden i hållbar riktning, med målet att reducera koldioxidutsläppen med minst 55 procent till 2030.

Och för majoriteten av de tyska väljarna är De Gröna överlägsna som det enda partiet som verkligen tar klimatet på högsta allvar.

Samtidigt har De Gröna i Tyskland även lyckats med att nåt ut bredare, med såväl sociala frågor som en tolerant och öppen flyktingpolitik och kampen mot extremhögern.

I förra valet, 2017, fick De Gröna bara 8,9 procent. Allt annat än en fördubbling av det resultatet i valet i september skulle vara en besvikelse för partiet. Så sent som i mars blev De Gröna allra största parti i flera andra opinionsmätningar.