Som ett led på vägen mot ett klimatneutralt Europa vill EU-kommissionen bland annat satsa på vätgas, huvusakligen framställd av förnybara energikällor som vind och sol. Enligt kommissionens analys kan vätgasen stå för närmare en fjärdedel av världens energibehov 2050 och bidra till att ställa om energikrävande industrisektorer som stål- och kemikalieindustrin till fossilfri produktion.
Det svenska Hybrit-projektet är ett exempel på det. Där ska grön vätgas ersätta kol och koks i processen där järnmalm reduceras till järn. Ett flertal europeiska regeringar har redan antagit nationella vätgasstrategier, och tidigare i år gav den rödgröna regeringen Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till svensk vätgasstrategi.
– Vi ska öka den inhemska produktionen och ta tillvara vätgasens möjligheter för energilagring, gröna transporter och fossilfri stålproduktion, sa energiminister Anders Ygeman (S) då.
En stor fördel med vätgas är att gasen bara ger utsläpp av vattenånga när den förbränns. Det gör att många sätter stort hopp till vätgasen när de fossila bränslena ska fasas ut.
Mer skada än nytta
Men nu varnar forskare för att vätgas indirekt kan bidra till klimatkrisen snarare än vara en del av lösningen.
Enligt Steven Hamburg, forskare vid miljöorganisationen Environmental Defense Fund (EDF) i USA, och tidigare en av huvudförfattarna vid FN:s klimatpanel IPCC, är vätgas en kortlivad, indirekt växthusgas som är upp till 200 gånger starkare än koldioxid när den når atmosfären.
– Vätgas som läcker till atmosfären är en så stark växthusgas eftersom den förlänger livet på metangasen, säger Steven Hamburg till nyhetssajten Euractiv.
Bidrar till oxonbildning
Dessutom bidrar vätgasen till ozonbildning i troposfären och bildar vattenånga i stratosfären vilket är två processer som också bidrar till växthuseffekten.
Allt detta gör, enligt vissa forskare, att vätgasen riskerar att göra mer skada än nytta i kampen mot den globala upphettningen.
– De här atmosfäriska effekterna gör att vätgasens klimatfördelar blir mer oklara, även när den produceras av förnybar el. Vilken nytta den kan göra kommer att vara beroende av hur mycket av den som läcker ut, säger klimatforskaren Ilisa Ocko till Euractiv.
Men det är också viktigt att framhålla att forskningen på området ännu är i sin linda.
Vaksamhet förordas
En hel del återstår att studera, enligt Magnolia Tovar, europeisk policychef på den USA-baserade klimatorganisationen Clean Air Task Force (CATF), som arbetat länge som ingenjör inom vätgasindustrin.
– Vätgas är generellt noggrannt kontrollerat inom industrisektorn. Men om vi börjar ersätta fossila bränslen med vätgas så kommer volymerna bli större och mindre aktörer kommer att bli inblandade, så vi måste vara vaksamma mot läckor, säger Magnolia Tovar till Dagens ETC.
Hon anser ändå inte att riskerna för läckage bör hindra en utveckling av vätgasen som ett led i den gröna omställningen.
– Nej, vätgasen är avgörande för att göra svårelektrifierade verksamheter fossilfria, och den har stora klimatmässiga nettofördelar, särskilt i det längre perspektivet.
Energirik gas
Enligt CATF:s beräkningar har vätgas stor klimatpotential även om gasen läcker lika mycket som fossilgas och har samma uppvärmningspotential som metan.
– Eftersom vätgas är en väldigt lätt gas, så innehåller den betydligt mer energi per ton än andra bränslen som exempelvis metan (biogas). Det betyder att ett ton vätgas kan ersätta mer än tolv ton koldioxid, säger hon.
Även om ett par procent av dessa ton skulle läcka ut, så skulle klimatpåverkan motsvara motsvara två ton koldioxidekvivalenter, fortsätter hon.
– Så klimatnyttan netto skulle fortfarande vara omkring 10 ton mindre koldioxidutsläpp, eller 83 procent mindre växthusgasutsläpp.
Begränsat användningsområde
Men vätgasen bör vikas för områden som inte går att elektrifiera under överskådlig tid, som exempelvis vissa industrier och långdistansflyg, säger Falko Ueckerdt, klimatforskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), till Dagens ETC.
– Vätgas kan vara en fantastisk energibärare – men också kostsam och riskabel. Det lär knappast finnas tillräckligt av den eller till rimligt pris det närmaste decenniet, säger han.
Risken är därför att vi förlänger fossilberoendet om vi satsar brett på vätgas, anser Falko Ueckerdt.
– Håller vi fast vid förbränningsmotorer och vätgasen visar sig vara för dyr kommer vi att fortsätta bränna olja och fossilgas och öka utsläppen av växthusgaser, säger Falko Ueckerdt.
