Hansen passade även på att kritisera det av politikerna satta tvågradersmålet:

– Det är inte en vetenskaplig röd linje. Det är mycket bättre att tala om antalet koldioxidekvivalenter i atmosfären, så kallade ppm. Just nu ligger vi på 400 ppm. Om vi ska ha ett stabilt klimat måste vi ner till 350 ppm, påminde han.

Men vad Hansen och kollegorna främst ville var att presentera kärnkraft som ett måste för att lösa klimatkrisen, eftersom, menar de, en omställning till helt förnybara energikällor inte skulle vara tillräcklig för att få ner temperaturen. I sin argumentation använder Hansen Sverige som exempel.

– När väl Sverige bestämde sig för att skaffa kärnkraft lyckades man få majoriteten av sin el fossilfri på bara 15 år. Framgångssagan beror på att man satsade på kärnkraft samtidigt som man byggde ut vattenkraften.

”Jämna ut obalans”

Kollegan Tom Wigley, också en namnkunnig klimatforskare, själv från kolboven Australien, var noga med att påpeka att vi först och främst måste vi få ner utsläppen av växthusgaser – det måste vara prioritet nummer ett.

– Men eftersom vi i väst är de som har exploaterat fossila bränslen, utvecklat vår teknologi och uppnått den levnadsstandard vi har måste vi överföra billig teknologi på ett rättvist sätt till de som inte haft samma möjligheter som vi. Det är ett sätt att jämna ut den ekonomiska obalansen, säger Tom Wigley till Dagens ETC.

Flera gånger återkom han till att den rika delen av världen har en ”skyldighet” gentemot den fattiga att hjälpa dem utvinna ren energi så billigt och effektivt som möjligt.

– All utveckling för dem, hälsa, utbildning och så vidare, hänger på det. Vi ska inte förvägra dem rätten till det vi tar för självklart.

Men måste inte vi i den rika delen av världen ändra vårt levnadssätt för att andra ska kunna utvecklas?

– Nej, inte med kärnkraft. De som säger att vi i framtiden skulle klara oss på bara förnybart har inte räknat på den framtida energianvändningen på ett realistiskt sätt.

Om man ser på kärnkraftens hela livscykel är den rätt utsläppsintensiv, menar aktivister och kritiker, bland annat för att det släpps ut mycket när man bryter uran i till exempel Niger och Kazakstan.

– Det är goja och stämmer inte alls, kärnkraft är en av de renaste källorna till energi, säger Wigley, medan han visar diagram som underbygger tesen.

”Börja tala om lösningar”

Eftersom uran är en ändlig resurs som kan komma att ta slut om 50–100 år om världen skulle lyssna på dessa forskares uppmaning och bygga ut kärnkraften måste nästa generations kärnkraftverk utvecklas snabbt. Då kan 99 procent energi utvinnas ur uran i stället för dagens 1 procent, säger Wigley exalterat, men samtidigt erkänner han att detta är ett desperat försök att få politikerna att lyssna:

– I många år var vi tvungna att övertyga beslutsfattare att uppvärmningen var direkt kopplad till våra utsläpp av växthusgaser, men nu kan vi äntligen börja tala om lösningar, säger Wigley.

Kärnkraften är ständigt kontroversiell. I Sverige har miljörörelsen och vänstern varit starkt kritisk till den. Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm är skeptisk till utspelet från Hansen och hans kollegor eftersom de inte tar upp finansieringsfrågan. Förnybara energikällor är enligt Holm mycket billigare än att bygga kärnkraftverk. Dessutom befinner sig den senaste generationens kärnkraftverk fortfarande på experimentnivå.

– Men jag tycker att det är dumt att avveckla kärnkraftverk som kan gå ett tag till. Det är bättre att de får verka sin livstid ut för att sedan bli ersatta av förnybara energi-källor, säger han till Dagens ETC. •