Klimatforskare: Positiva förändringar kan komma snabbt
Bild: Shutterstock, Dagens ETC (montage)
Dagens ETC
Vårt bästa hopp för att lösa klimatkrisen är att fokusera på områden där små ingrepp kan utlösa stora, abrupta förändringar mot det bättre. Det är budskapet i den hittills största rapporten om så kallade tippningspunkter som presenteras vid klimatmötet Cop28 på onsdagen.
– Nu är tillfället att framkalla en kaskad av positiva tippningspunkter för att garantera en säker, rättvis och hållbar framtid för mänskligheten, säger Tim Lenton som leder arbetet med rapporten.
Ofta går det trögt i början. Men när förändringen väl tar fart, kan den vara omvälvande och oåterkallelig. Det gamla visar sig ha tappat all motståndskraft, och med en sista liten knuff tippar hela systemet över i ett nytt läge. En tippningspunkt, eller brytpunkt, har passerats.
Dessa fenomen utgör både underskattade faror i vårt kollektiva experiment med jordens klimat, men är också just vad vi måste lära oss att utnyttja för att ta oss ur klimatkrisen. Detta enligt en ny rapport om både den förra sortens negativa tippningspunkter i planetens naturliga system, och den senare sortens positiva tippningspunkter i våra samhällen och ekonomier.
Vi rusar nästan blint in i aldrig skådade risker för våra samhällen.
Rapporten identifierar 26 negativa brytpunkter i jordsystemet, varav fyra enligt en tidigare studie troligtvis kommer överskridas redan vid 1,5 graders global upphettning. Däribland Grönlandsisens avsmältning, vilket i värsta fall kan leda till sju meters global havshöjning över hundratals år.
– Vi rusar nästan blint in i aldrig skådade risker för våra samhällen, säger Tim Lenton, professor i klimatförändringar och jordsystemvetenskap vid University of Exeter i England.
Han anser att klimatpolitiken i regel tar alldeles för lite hänsyn till dessa risker.
– Men vi har också ett stort avsnitt i rapporten om positiva tippningspunkter, och möjligheterna som de erbjuder tas inte heller till vara.
Två och tre viktigare än fyra
Tim Lenton pekar på flera snabba skiften mot elektrifierade transporter de senaste åren som tecken på vad som är möjligt.
– Ta till exempel elektriska rikshor i Indien eller elektriska motorcyklar i Afrika.
Förra året var över hälften av alla nyregistrerade trehjuliga motorfordon – såsom rikshor – elektriska i Indien enligt Internationella energibyrån IEA, och Dagens ETC har i ett reportage nyligen skildrat Afrikas pågående elmotorcykel-boom.
Även i Sverige har elektrifieringen gått snabbt, med en tredubbling av andelen nyregistrerade personbilar som är elbilar från 2020 till 2022, då andelen nådde 32 procent.
Trots att merparten av elektrifieringen av tvåhjuliga och trehjuliga fordon skett i länder som Kina och Indien där elen till stor del kommer från kolkraft, innebär världens 280 miljoner sådana fordon en minskad efterfrågan på fossila drivmedel motsvarande en procent av den globala förbrukningen av olja, enligt Bloomberg NEF. Det är fyra gånger så mycket som besparingen av olja från världens alla elbilar, elbussar och ellastbilar.
Den gröna gasen
En av de som expertgranskat rapporten om tippningspunkter är Magnus Bengtsson, policychef på tankesmedjan Hot or cool. Han betonar att det inte är enkelt att förutse inom vilka områden vi har bäst möjlighet att korsa nya positiva brytpunkter.
– Det är svårt att planera strategiskt och säga att ”här kommer det att ske en tippning när vi når 20 procent” eller så. Den precisionen har man inte, utan det är mer en generell tankemodell om att förändringsprocesser i samhället sällan är linjära. När de tar fart kan vi lägga mer ved på brasan och försöka få bort flaskhalsarna så att vi får ännu mer acceleration.
Tim Lenton lyfter fram grön vätgas, alltså vätgas framställd med fossilfri el, som en möjlig väg för att åstadkomma en slags dominoeffekt av omfattande utsläppsminskningar.
– Eftersom priset på fossilgas är så högt är det redan i dag konkurrenskraftigt att med grön vätgas producera fossilfri ammoniak för användning som konstgödsel.
Sådana satsningar, förutom att ersätta dagens fossilbaserade konstgödsel, kan genom stordriftsfördelar göra den gröna vätgasen billigare, vilket i sin tur kan hjälpa grön ammoniak att slå igenom även som sjöfartsbränsle, argumenterar Tim Lenton. Längre fram kan den billigare gröna vätgasen alltmer ersätta det klimatfarliga kolet i stålindustrin, och så vidare i andra sektorer.
Att politiker sätter upp krav på exempelvis andelen grön ammoniak i konstgödsel kan vara ett sätt att få den här bollen i rullning, anser han. Men storskalig framställning av grön vätgas kräver även enorma mängder fossilfri el.
Kan ingjuta mod
Sökandet efter positiva tippningspunkter gäller inte bara teknikskiften utan även ändrade vanor, såsom att minska sitt köttätande eller flygande. Här ser Magnus Bengtsson kunskapen om hur positiva tippningspunkter fungerar som ett sätt att ingjuta mod i politiker och andra beslutsfattare.
– Man behöver inte vänta tills det finns en stark majoritet för allting. Många människor i samhället kanske inte bryr sig så himla mycket. Men så finns det en väldigt engagerad klick som är starkt för och en som är starkt emot. Jag tycker att man ser i många fall att det finns en större acceptans som politikerna inte vågar utnyttja. De gömmer sig bakom påståenden om att det här kommer folk inte att acceptera.
Inom grön teknik ser vi redan en slags kapplöpning till toppen mellan USA, Kina och Europa, som verkar vara på väg att tippa över på ett bra sätt.
På Cop28 hoppas Tim Lenton att rapporten ska uppmuntra regeringar att gå vidare med den allians för klimatomställning, Breakthrough agenda, som lanserades gemensamt av 45 länder på Cop26 i Glasgow, och som delvis bygger på samma tänkande kring positiva brytpunkter som den nya rapporten.
– Jag är inte jätteoptimistisk. Men inom grön teknik ser vi redan en slags kapplöpning till toppen mellan USA, Kina och Europa, som verkar vara på väg att tippa över på ett bra sätt.