BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Pseudovetenskapliga förespråkare vill som regel undvika konflikter. Exempelvis brukar talespersoner för homeopati och ovetenskapliga örtkurer undvika konflikter med den konventionella medicinska vetenskapen. Istället säger de att deras metoder kompletterar den traditionella medicinen. Vetenskapsförnekarnas mål är istället att omkullkasta åtminstone delar av den seriösa forskningen, vilket vanligen inte fungerar utan att gå till attack, säger Sven Ove Hansson, professor i filosofi vid KTH, och författare till en rad artiklar om vetenskapsförnekelse.

I takt med att de vetenskapliga bevisen för klimatförändringarnas orsaker och verkningar har blivit allt mer belagda lägger mäktiga intressen allt större resurser på att så tvivel kring klimathotet. Klimatförnekarna sprider sina budskap genom medier och på nätet – men också direkt via högerpolitiker i flera länders högsta styrande organ.

– I exempelvis USA finns det starka kopplingar mellan klimatförnekelse och politiker på högerkanten. Det är intressant att konstatera att just när det gäller klimatförnekelse så finns det knappt någon förespråkare på vänsterkanten. Motstånd mot klimatvetenskapen är också en extremt manlig företeelse, medan könsfördelningen är betydligt mer jämnt fördelad bland exempelvis vaccinationsmotståndare, säger Sven Ove Hansson.

Falska kontroverser

Mycket av klimatförnekelsen sprids också av tankesmedjor som stöds av starka ekonomiska intressen inom exempelvis fossilindustrin.

För att nå ut använder de sig av en rad olika tekniker, som kan vara svåra att genomskåda både för gemene man och journalister.

Det ojämförligt vanligaste knepet är att skapa så kallade ”falska kontroverser”, enligt Sven Ove Hansson.

– Falska kontroverser är också den teknik som är svårast att genomskåda. Den går ut på att ge sken av att en fråga är öppen för diskussion och att det finns en genuin vetenskaplig konflikt trots att det råder stor enighet inom forskningen, säger Sven Ove Hansson.

Exempelvis kräver klimatförnekare på många håll lika mycket utrymme i medierna som etablerade forskare. Ett sätt att övertyga medierna om det rätta i kravet är att plocka fram enskilda vetenskapliga studier som skenbart stöder deras teser – medan helhetsbilden går förlorad.

– Strategin har varit framgångsrik i exempelvis USA, men nyhetsmedier i Storbritannien och Australien uppvisar samma mönster. Efter 1995 började nyhetsreportrar att skapa ”en balans” mellan den seriösa forskningen och de alternativa synsätt som klimatförnekarna presenterade, säger Sven Ove Hansson.

Han menar att det är relativt ovanligt att klimatförnekare får utrymme i svenska medier, men det förekommer.

– Hur framgångsrika vetenskapsförnekare är beror helt och hållet på vilken ställning vetenskapen har i ett samhälle. I Sverige ser det relativt bra ut, men i USA – inte minst sedan Donald Trump blev president – har de nått stora framgångar, säger han.

Briljant strategi

John Cook, kognitiv psykolog vid Center for Climate Change Communications på George Mason universitetet i Virginia, USA, har vidareutvecklat identifieringen av fem kända fem tekniker vetenskapsförnekare gärna använder. Teknikerna kallas

”falska experter”, ”logiska felslut”, ”omöjliga förväntningar”, ”plocka russinen ur kakan” och ”konspirationsteorier”.

– Teknikerna används ofta, inte bara i klimatförnekarsammanhang utan inom alla typer av vetenskapsförnekelse. Det är viktigt att människor blir medvetna om de metoder som används för att vilseleda dem, säger han.

Enligt John Cooks uppfattning är ”logiska felslut” och ”russinen i kakan” de vanligaste teknikerna.

– Att ”plocka russinen ur kakan” innebär att man bara redovisar de delar ur exempelvis statistik som stöder ens tes. Tekniken är svår att genomskåda eftersom det kräver hyggliga kunskaper om det aktuella forskningsläget som helhet, säger John Cook.

En annan teknik är bruket av falska experter, alltså när personer utan erforderlig vetenskaplig kunskap uttalar sig. Ett exempel är den danske statsvetaren Bjørn Lomborg, vars artiklar publiceras kontinuerligt i Svenska Dagbladet och många utländska medier,

– Lomborg har gjort sig känd för att använda förnekartekniker för att tona ned klimatförändringarnas effekter. Det mest kända exemplet var när han valde ut ett enda två-årsintervall när havsnivåerna sjönk, ur en brant uppåtgående kurva på drygt tjugo år av stigande havsnivåer för att låta påskina att havsnivåerna i själva verket sjunker säger John Cook.

Det är en briljant strategi eftersom det alltid finns en avvikelse att peka på.

Klimatförnekare i riksdagen

Donald Trump är en känd förnekare av alla möjliga vetenskapliga fakta. Andra dignitärer i hans närhet är de republikanska senatornerna James Inhofe och Marco Rubio, som båda använder kända tekniker, som russinen i kakan och logiska felslut, för att bagatellisera klimathotet.

– Effekten av vetenskapsförnekelsen är särskilt stark när företrädare når politiska maktpositioner, som vi har sett i USA 2017, säger John Cook.

Exemplen är många. Nyligen visade en riksdagsenkät, utförd av DN, att det finns minst tio klimatförnekare i Sveriges riksdag. De flesta från SD och M.

SD:s tidigare miljöpolitiske talesperson sa då att att ”den långa trenden inte visat någon nämnvärd global uppvärmning” – och använde sig då av den kända tekniken att helt enkelt inte ta till sig fakta.

Partiets nuvarande miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen har för sin del sagt att Johan Rockström, som är professor i miljövetenskap, framstår ”mer som en opinionsbildare än som en forskare”.

Att attackera forskare som står för den etablerade vetenskapen är ytterligare en känd teknik för att underminera vetenskapliga fakta.

Så jobbar faktaförnekare

Vetenskapsförnekare använder en rad olika tekniker i sin strävan att underminera vetenskapliga fakta – här är ett urval

1. Plocka russinen ur kakan

Cherry picking – att plocka russinen ur kakan – innebär att förmedlaren bara redovisar de delar ur statistik och studier som stöder det budskap som ska framföras.

2. Konspirationsteorier

Särskilt vanligt i bloggosfären. Vaccinationsmotståndet är ett bra exempel.

3. Falska experter

97 procent av världens klimatforskare är eniga om att människan orsakar den globala uppvärmningen. Vetenskapsförnekarna är ofta kopplade till privatfinansierade institut och tankesmedjor snarare än universitet, samt saknar kompetens inom det vetenskapliga område de uttalar sig om. Ett exempel är statsvetaren Bjørn Lomborg. En underavdelning till falska experter är att överdriva antalet som ifrågasätter den seriösa forskningen.

4. Omöjliga förväntningar

För olika teorier och ibland omöjliga beviskrav – vetenskapsförnekare sätter gärna upp omöjliga krav för att acceptera fakta, exempelvis att kräva exakta uppgifter om temperaturen från tider innan termometern var uppfunnen.

5. Logiska felslut

Det vanligaste logiska felslutet är att klimatförändringarna måste vara naturliga eftersom klimatet alltid har undergått förändringar. Det är som att hitta en död kropp med en kniv i ryggen och argumentera för att personen måste ha dött av naturliga orsaker eftersom människor har dött av naturliga orsaker tidigare. Förutsättningen leder inte till slutsatsen.

Logiska felslut har ett flertal underavdelningar, enligt John Cook. Han kallar dem ”Red herring”, ”Blowfish”, ”Misrepresentation”, ”Jumping to conclusions” och ”False Dichotomy”. De handlar alla om att på olika sätt skapa en falsk bild genom att inte presentera helhetsbilden.

6. Faktaresistens

Att inte ta till sig nya fakta – och envist hålla fast vid sina egna idéer, oavsett vad nya landvinningar inom vetenskapen lyckas bevisa.

7. Falska kontroverser

Att fabricera falska kontroverser – det vill säga försöka övertyga publiken att en fråga är öppen och föremål för en genuin vetenskaplig kontrovers – även om enighet råder.

8. Attacker mot forskare

Att kraftigt attackera trovärdigheten hos forskare som representerar den etablerade vetenskapen.