Lennart Nilsson, bonde och styrelseledamot i Lantbrukarnas riksförening LRF, säger att alla lantbrukare från Dalälven och söderut är mer eller mindre drabbade av torkan.
– Det kommer att innebära betydligt lägre intäkter till hösten. Spannmålsskördarna kommer nog att påverkas och torkan drabbar även de som odlar gräs till sina djur. För djurbonden handlar det främst om en oro att fodret och ströet som man bäddar med inte ska räcka till. Då tvingas man sälja sina djur i förtid, kanske till ett sämre pris.
Långsiktiga lösningar problem
Det är svårt att förbereda sig inför torka som den vi ser i år, anser Lennart Nilsson som berättar att det är tredje året i rad som vädret orsakat problem för lantbruket. Därför har det också varit svårt att bunkra upp med saker som spannmål, foder och halm.
En större produktion kan göra det lättare att klara svängningarna, men det är knepigt att hitta andra långsiktiga lösningar, menar han.
– Det finns ju länder där klimatet är betydligt torrare och det man gjort där är att använda bevattningsjordbruk. Men en gröda som spannmål eller gräs är det ganska lågt värde i, så där är det svårt att betala ett sådant system. Men vi kommer säkert se lantbrukare som till exempel bygger dammar för bevattning.
”Torka blir vanligare”
Långsiktiga lösningar kommer dock att behövas. Även om det inte går att avgöra om årets torka är direkt kopplad till klimatförändringarna innebär den globala uppvärmningen att vi kommer se den här typen av väder allt oftare i Sverige. Det säger Pär Holmgren, tidigare tv-meteorolog och numera naturskadespecialist på Länsförsäkringar.
– Därmed inte sagt att det blir likadant nästa år, vädret kommer även i framtiden att variera.
Men klimatfrågan måste tas på större allvar och vi måste snabbare ställa om till fossilfritt. Vi behöver också jobba på bred front med klimatanpassningsåtgärder.
Det är särskilt angeläget när det gäller att förebygga skogsbränder, inte bara på grund av de konsekvenser de får för skogsbruket, menar Pär Holmgren.
– Skogsbränder är ett exempel på självförstärkande återkoppling. När det blir torrare vissa delar av året orsakar det fler skogsbränder, vilket tillför ännu mer koldioxid i atmosfären som leder till en tilltagande växthuseffekt.
”Måste bli mer robusta”
Anna Jonsson är vatten- och klimatanpassningsexpert på SMHI. Hon säger att de flesta i Sverige tar vatten för givet och därför är vi mentalt dåligt förberedda på den typen av torka som slagit till nu. Men det är inte bara torrt väder som kommer bli vanligare framöver, säger Anna Jonsson.
– I princip hela Sverige kommer det också att regna mer. Årsnederbörden kommer öka med 25 till 40 procent beroende på var man tittar och hur man tror att framtida koldioxidutsläpp kommer ser ut.
Både infrastruktur och individer behöver bli mer tåliga.
Till exempel kan kommuner se till att ha tillgång till flera olika dricksvattenkällor, bland annat genom att koppla ihop vattenledningssystem sinsemellan.
– Som individer behöver vi också bli mer robusta. Jag kanske ska tänka på ett annat sätt kring dricksvatten och inte använda det till att fylla poolen eller vattna gräsmattan, säger Anna Jonsson.
