Detta kan uppnås genom att tillföra svavelpartiklar i den övre atmosfären som reflekterar solens strålar bort från jorden.
En studie från Universitetet i Leeds, av professor Piers Forster, som byggde på datorsimulationer, visade att tekniken förvisso fungerar, men att den, precis som den globala uppvärmningen i sig, har bieffekter i form av översvämningar och torka.
Speglar i rymden eller öknen
Ytterligare en metod för att reflektera solljus tillbaka till rymden, dock inte med små partiklar utan större reflekterande material.
Med reflekterande speglar i rymden blockeras en liten del av solljuset innan det når jorden.
Ett annat förslag är att reflektera solljuset från jordytan genom att täcka ökenområden med reflekterande material.
En annan variant är att odla glansigare grödor som också reflekterar solljus.
Även dessa metoder har datasimulerats i Leeds-studien och visat sig sänka jordens temperatur, men har också haft torka och översvämningar som bieffekter.
Manipulera haven
Haven kan manipuleras på flera sätt för att suga upp mer koldioxid. Bland annat genom gödning, för att mängden växtplankton och mikroalger, som suger upp koldioxid som sedan sjunker till havsbotten, ska öka.
Varningar har höjts för att denna metod skulle kunna övergöda systemen eller skapa syrebrist och döda bottnar.
En studie har förslagit att spridning av mineralpartiklar i haven skulle göra haven mer alkaliska vilket skulle öka havens förmåga att ta upp koldioxid.
Koldioxidlagring
En metod som kallas BECCS, Bio-energy with carbon capture and sequestration, går ut på att odla biomassa (som binder koldioxid) och sedan förbränna den för att skapa energi, samtidigt som man fångar in koldioxiden som skapas vid förbränningen och lagrar den 1 000 meter under jord.
Denna metod är redan i bruk. I USA finns en världens första storskaliga anläggning som lagrar 1 miljon ton koldioxid per år.
Denna metod är också enligt FN:s klimatpanel IPCC ett måste i majoriteten av alla scenarier panelen gjort beräkningar på.
Dammsuga koldioxid
Fungerar ungefär som ett konstgjort träd. Luften ”dammsugs” på koldioxid efter utsläpp från bilar, lastbilar och flyg.
Förhoppningen är att koldioxiden ska kunna användas till ”turbo-växthus” i utvecklingsländer med många soltimmar.
Tekniken beräknas kosta 7 000 kronor per ton. Forskare har påpekat att det förmodligen är billigare att använda biomassa för att fånga in koldioxiden och att det är bättre att använda sig av förnybara energier som sol- eller vindkraft för att ersätta fossila bränslen i stället för dammsuga atmosfären.
Skapa moln
Tekniken går ut på att specialbyggda fartyg ska kunna skjuta upp saltvatten i himlen för att skapa moln.
Om det går vägen kan de konstgjorda molnen hjälpa till att reflektera bort solstrålningen.
Om solens strålning reflekteras bort blir det mindre solenergi till växter och solpaneler. Forskare har också påpekat att moln är väldigt svåra att förutse, misstag kan få så förödande konsekvenser att vi tvingas in i en ny istid.
Sammanställt av Annie Hellquist och Emma Sundelin
Källor: Forskning.se, SMHI, The Guardian, The independent, Oxford geoengineering program, Science Dialy, BBC, NyTeknik, Miljö & Utveckling.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
