Enligt tabellerna prioriterades miljöfrågan högst vid valen 1985–1994 med en peak 1988 då Miljöpartiet kom in i riksdagen. Även om vänsterväljare redan då rankade miljöfrågor högre än väljare till höger så var det mittenväljarna som ansåg att frågan var viktigast.

Det beror troligen på att miljöfrågan var ny på 80-talet, tror Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning.

– Då handlade det mer om försurade sjöar, skräp på marken och sälar som dog, säger han.

Idag, när miljö- och klimatkrisen är mer akut än någonsin frågar sig många varför det går så dåligt för Miljöpartiet.

– Det kan hänga samman med att problemen är mer ­abstrakta och globala, hela världen måste ställa om. Det kan vara en skrämmande process, och därmed kan det vara skönt att förneka problemet eller luta sig mot tron att ny teknik kommer att bli lösningen.

Politiska konsekvenser

Redan vid valet 1998 hade intresset för gröna frågor dalat betydligt. Då nämnde bara drygt 10 procent av väljarna spontant miljön som en viktig fråga. Utom Miljöpartiets sympatisörer, var det Centerpartiets väljare som placerade gröna frågor högst. I senaste valet har Vänsterpartiets väljare gått om C-väljarna.

– Så länge Alliansen fanns var det en möjlig position att stå till höger och vara grön. Nu är det svårare, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Sedan millennieskiftet har miljö- och klimatfrågorna rört sig allt längre vänsterut, både bland väljarna och i partipolitiken.Vilka frågor som associeras med vilka partier är resultatet av en djupt liggande strukturell förändring av det politiska ­landskapet, menar Henrik ­Ekengren Oscarsson.

– Vänsterpartiet vann dragkampen om miljö- och klimatfrågorna. Istället har partierna längst ut till höger gått åt motsatt håll, säger han.

Miljö- och klimatpolitiken har polariserats. I den senaste valenkäten hamnade miljöfrågor sist för M, KD och SD-väljarna. Alltså inte på andra, tredje eller ens fjärde plats, utan på 17:e, 18:e eller 19:e plats.

Samtidigt har samma partier slängt in den gamla kärnkraftsfrågan i klimatdebatten.

– Det bidrar till att ytterligare skärpa höger-vänster-dimensionen i debatten, eftersom kärnkraftsmotstånd sedan länge varit en vänsterfråga.

Om trenden att klimatfrågan främst anses viktig av väljare med hjärtat till vänster fortsätter kan det få konsekvenser, menar Henrik Ekengren Oscarsson.

– Om klimatfrågan blir ännu mer partipolitisk kan det bli svårare att komma överens om vad som måste göras, det blir mer kompromisser och åtgärder drar ut på tiden

Klimatparadox

Paradoxalt nog anser svenskar över hela höger-vänster-skalan att klimatkrisen är den viktigaste frågan så snart frågeställningen berör framtiden.

– Det handlar mycket om fokus. Här och nu i den politiska vardagen hamnar klimatet på 7–8 plats i alla undersökningar. När frågan däremot handlar om oro för framtiden hamnar klimatet i topp, oberoende av politiska värderingar.