– Det känns märkligt att bli åtalad för att ha agerat i försvar för framtiden, samtidigt som de fossilbolag som hotar den, anses bedriva en laglig verksamhet, säger Simon Klang.

Hävdar nödrätt

Liksom majoriteten av de åtalade hävdar han nödrätt. Nödrätt innebär att den som handlar i nöd för att avvärja fara under vissa förutsättningar kan frias från ansvar.

– Somliga tror att detta var en symbolisk aktion. Men för mig var den konkret: jag såg en fara och agerade på det sätt jag kunde. Jag har ingen makt att stifta lagar, utan använder en av de få metoder som finns för vanliga medborgare, demonstrationsrätten, säger han.

”Anmärkningsvärt”

Även Jonas Gren, 47 år, ska snart upp i rätten. Han är åtalad för samma brott som Simon Klang sedan han vägrade flytta på sig på polisens uppmaning under vägblockaden på Parkgatan i Göteborg våren 2019.

– Jag har inget problem med en lag som tvingar medborgare att åtlyda polisens tillsägelser, men vi anser med hänvisning till nödrätten att vi inte har begått något brott, utan bara pekat på en fara som måste avvärjas, säger han.

Detta är inte första gången XR-aktivister ställs inför rätta efter aktioner. Hittills har inte nödrätts-försvaret accepterats av svenska domstolar i liknande mål, enligt Jonas Gren.

– Vi hoppas givetvis att de ska lyssna, men i tidigare rätte­gångar har inte faran ansetts tillräckligt närliggande, säger han.

Stort stöd

Några av de gripna aktivisterna valde i ett tidigt skede att erkänna brott och bli bötfällda, men flertalet förnekar brott.

– De flesta har fått eller riskerar 40 dagsböter, trots att minimistraffet för ohörsamhet är 30 dagsböter. Det anser vi är anmärkningsvärt med tanke på att det var en helt fredlig ­demonstration, och mot bakgrund av att en person som kör rattfull kan dömas till 30 dagsböter, säger Jonas Gren.

Simon Klang hoppas på friande dom.

– Jag hoppas att domstolen ska se den omedelbara faran med klimatkrisen och tro på mina ärliga intentioner. Vi vill inte sitta på en gata, blockera trafiken och bli bortburna, gripna och förhörda. Vi vill att politikerna slutar lämpa över ansvaret för klimatkrisen på enskilda individer och företag och visar ledarskap, säger han.

Domen väntas nästa vecka.

– Om jag döms så tolkar jag det som att domstolen inte tar klimatkrisen på särskilt stor allvar, säger han.

Tack vare allmänhetens stöd lär varken Simon eller de andra behöva betala särskilt mycket ur egen ficka.

– Sedan i mars har vi samlat in 320 000 kronor via sociala medier, det har varit ett fantastiskt gensvar. Det visar på ett stort engagemang och stor solidaritet i klimatrörelsen, säger Jonas Gren.