– Vi har en regering som har förklarat krig mot urfolken och våra regnskogar huggs ned. Världen behöver uppmärksamma det som pågår. Vi hoppas att du vill besöka oss i Brasilien, sa Txai Surui till Greta Thunberg. Hon fortsatte:
– Fler behöver erkänna urfolkens betydelse. Se här, sa hon och googlade fram en karta över delstaten Rondônia – ett bolsonariskt fäste. Här lever paiter-folket, som Txai Suri tillhör, i tio byar och håller stånd mot nybyggare och skogsskövlare.
– Här ser du att de enda skogarna som finns kvar i det här området är de som ligger på vårt land.
– Vi är väldigt inspirerade av er. Vi står bakom er, alltid. Ni har vårt stöd, svarade Greta Thunberg. Txai Surui hängde ett grönt halsband i vävd bomull från regnskog om hennes hals. De kramades och skrattade och fortsatte sedan att huttra i novemberkylan.
– Vad tyckte du om COP då? frågade Txai Surui.
– It was an absolute shit show! En katastrof! svarar Greta.
Talade till världens ledare
För Txai Surui innebar Glasgow dock en möjlighet. I samband med att mötet öppnade höll hon ett tal som snabbt började spridas i sociala medier. Där berättade hon om sin far och hur han hade lärt henne att lyssna till naturen.
– Jorden talar. Den säger att vi inte har mer tid (…) Det är inte 2030 eller 2050 som gäller, det är nu!
Det hundratal regeringschefer och statsöverhuvuden som lyssnade i salen fick en påminnelse om sitt ansvar.
– Medan ni vänder bort era blickar mördades skogens försvarare Ari Uru-Eu-Wau-Wau, min barndomsvän. (…) Sluta med falska löften. Stoppa de tomma ordens nedsmutsning. Låt oss kämpa för en levande framtid, fortsatte talet.
Ett liv under hot
Inom kort började medier likna henne vid ”nya Greta”. I själva verket har Txai Surui, som idag är 24, kämpat sedan hon föddes. Hennes far, Almir Narayamoga, är hövding för paiter-folket och har bland annat övertalat Google att stötta stammens kamp mot Amazonas skogsskövlare – med hjälp av satellitbilder. I perioder har han tvingats gå under jord på grund av hot. Hennes mor, miljöaktivisten Ivaneide Cardozo, har beskjutits i sin bil. Även Txai Surui behöver leva med säkerhetsåtgärder, inte minst efter COP26.
Jair Bolsonaro valde visserligen att äta gnocchi med några avlägsna släktingar i Italien istället för att åka till Glasgow. Men den unga aktivistens tal gick honom inte obemärkt förbi.
– De klagar på att jag inte deltog i COP26. De tog dit en indian för att attackera Brasilien, klagade Bolsonaro, som ofta kritiseras för att använda rasistiska och nedsättande tillmälen, några dagar efter talet.
Sedan dess har Txai Surui fått ta emot mängder med hot och hat.
Har stämt staten
När Greta Thunberg cyklat iväg till skolan sätter sig Txai Surui och undertecknad på ett café i Gamla stan för att få upp värmen. Över en kopp kaffe berättar hon om sitt liv i Brasilien. Txai Surui leder en organisation som samlar unga från olika urfolk. Hon håller också på att avsluta sina studier i juridik.
– Jag var så ung när jag började plugga. Det var inte ett helt genomtänkt beslut att välja juridik. Men jag är glad att jag gjorde det för lagen är ett viktigt verktyg för klimatrörelsen i Brasilien. Som när vi stämde regeringen i våras, säger Txai Surui.
Tillsammans med fem andra unga klimataktivister har hon nämligen vägrat godta att den brasilianska regeringen reviderat sina klimatåtaganden enligt Parisavtalet på ett sätt som gör det möjligt att släppa ut mer växthusgaser. Det här strider, enligt aktivisterna, med den internationella klimatkonventionen. Just nu väntar de på att en domare ska utses till fallet.
– Rättvisan i Brasilien är väldigt långsam, säger Txai Surui.
Hur var det för dig i Glasgow?
– Jag är stolt över att ha gjort min röst hörd. Vi urfolk sätter alltid det allmänna bästa först. Det är något som världens ledare behöver höra. De behöver lyssna på oss, istället för att bara tänka på sig själva. Den brasilianska urfolksdelegationen var större än på något tidigare klimattoppmöte. Trots alla begränsningar lyckades vi visa vår styrka.
Brasiliens åtaganden, då? Ditt land var ett av dem som lovade att stoppa all illegal avverkning till 2028.
– Om du åker till Brasilien så är situationen som möter dig den här: Civilsamhället är under hård press, regeringen gör allt de kan för att försvaga miljömyndigheter och utvattna lagar och nyligen kom det siffror om att situationen kring avskogningen aldrig varit så allvarlig som nu. Hur kan någon lita på sådana löften?
Hur kändes det när Bolsonaro hånade dig offentligt?
– Alltså… det som var bra är att vår kamp blev tydligare för omvärlden. Vi fick mycket mer uppmärksamhet i media. Men jag är inte rädd för honom. Jag har levt med hot och hat i hela mitt liv så jag är van nu. De som hotar mig är människor som sätter profit före liv, de som kan tjäna pengar på att regnskogen huggs ned. Och vi är ett folk som försöker stoppa dem.
Vad driver dig att fortsätta?
– Livet. Regnskogen är en förutsättning för allas överlevnad. Vi kämpar för våra vänner och familjer men också för att ni i andra länder ska kunna leva. Och vi kämpar med våra egna liv som insats.
