Är förslaget förenligt med FN:s globala hållbarhetsmål? Återspeglar det medborgarnas önskan om ett hållbart jordbruk? Samt, är förslaget bättre för klimat och miljö än den nuvarande jordbrukspolitiken?
Svaret på de tre frågorna är nej, enligt forskarna. Att EU åtagit sig att öka hållbarheten återspeglas inte i förslaget, som tvärtom varken ökar miljöskyddet eller skärper klimatmålen.
– Vi vet, vetenskapligt sett, vilka åtgärder som fungerar för att göra jordbruket mer hållbart, men EU ignorerar den kunskapen. I stället vill kommissionen behålla gamla stödformer som visat sig vara ineffektiva, skadliga för miljön och socialt orättvisa, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
En av de stödformer som kritiseras i granskningen är det så kallade direktstödet, eller gårdsstödet, på 40 miljarder som betalas ut till jordbrukare enbart baserat på hur stora arealer de odlar. Det leder till en ojämn fördelning, menar forskarna, då en tredjedel av pengarna hamnar hos 1,8 procent av de sökande.
– EU vill behålla eller till och med utöka direktstödet. Men att 70 procent av EU:s totala jordbruksstöd delas ut enbart utifrån arealstorlek är en felprioritering ur ett miljö- och klimatperspektiv, säger Dagmar Clough.
Sänkning av stöd
Samtidigt föreslår kommissionen en kraftig sänkning av stödet till landsbygdsutveckling, ett stöd som bland annat ger ersättning till lantbrukare för inkomstbortfall om de använder hållbara metoder.
– Det vore det värsta som kan hända – ur klimat- och miljösynpunkt. EU:s gemensamma jordbrukspolitik skulle kunna stödja minst nio av FN:s globala hållbarhetsmål, men för närvarande bidrar den bara till att uppnå två av dem, de som rör hunger och fattigdom, säger Dagmar Clough.
I dag ökar utsläppen från EU:s jordbruk, snarare än minskar, och IPBES-rapporten från i våras pekar ut det storskaliga industriella jordbruket som en av de främsta orsakerna bakom förlusten av biologisk mångfald. Med tanke på att 40 procent av EU:s landareal består av jordbruksmark har det stor betydelse för hur den framtida jordbrukspolitiken utformas.
– Att utvecklingen går åt fel håll beror på starka lobbyorganisationer som gynnar det intensiva jordbruket och på en beslutsprocess där mycket redan är förutbestämt och insynen liten. Om politiken ska ändras måste transparensen öka och den vetenskapliga förankringen hos besluten bli mycket starkare, säger Dagmar Clough.