Sedan den 1 januari har något hänt på avfallsanläggningar runt om i världen. Staplade block med sammanpressad plast, kartong, papper, aluminiumburkar och annat oidentifierbart växer sig höga. Det händer nu på flera håll i världen – däribland i Storbritannien, Kanada, Irland och Tyskland. Bara i Hongkong ökar pappersavfallet som inte kan tas om hand med 2 500 ton per dag.
Orsaken är att Kina vid årsskiftet förbjöd import av 24 av de smutsigaste och mest förorenande slagen av avfall och skräp. Detta efter att myndigheterna fått upp ögonen för det enorma miljö- och hälsoproblem importen innebär.
Bland annat avslöjades år 2003 att nära 80 procent av barnen i Guangdongprovinsen, ett nav för elektronikåtervinningsindustrin, hade för höga värden av bly i blodet.
Måste tänka om
Beslutet tvingar nu de rika länderna – som länge tagit sig lyxen att resonera enligt devisen ”syns det inte så finns det inte” och genom åren skeppat iväg sitt avfall för någon annan att ta hand om – att tänka nytt.
Denna ”någon annan” har sedan 1980-talet varit just Kina, som sedan dess blivit världsledande när det gäller import av avfall till återvinning. 2012 gick 56 procent av allt exporterat plastavfall till landet. Bara från Storbritannien importerades en halv miljon ton plast per år. För USA är plastavfall landets sjätte största exportvara till Kina.
Men nu är det slut med det. Bland det som inte längre får importeras finns tunna plaster, osorterat papper, textilier, däck, glas och slagg.
Stort steg
På lång sikt kan stoppet vara ett stort steg bort från den resursslukande samtiden. Rika länder kommer att tvingas ta hand om sitt eget skräp.
”Företag som producerar och säljer stora mängder engångsförpackningar i plast måste ta ansvar för sina produkter längs hela deras livscykel, ta ansvar för miljökostnader och satsa på en omställning bort från den flodvåg av avfall som sköljer över oss”, kommenterar Greenpeace i South China Morning Post.
EU har sent omsider vaknat och meddelade för två veckor sedan att skatter, förbud och nya kvalitetsstandard kan komma att införas för engångsartiklar. Detta en månad efter att medlemsländerna enats kring en miniminivå om minst 55 procent återvunnen plast och förbud mot att gräva ned avfall.
Avfallet kvar
Att något är bra i det långa loppet innebär inte att det är det i det korta. Avfallsbergen växer och måste ta vägen någonstans.
Greenpeace befarar att flödet av skräp kommer att ändra riktning och exporteras till utvecklingsländer, framför allt i Sydostasien, där miljöregleringarna är svagare. Sammanlagt finns dock inte tillräckligt många intresserade länder för att kompensera för de volymer som Kina nu ratar.
New York Times har också talat med experter som befarar att länder och företag som drabbas av Kinas importstopp kommer att välja den enkla vägen och gräva ned eller bränna sitt avfall, med skadliga konsekvenser för miljön.
– Vi måste börja producera mindre och producera varor av bättre kvalitet som går att återvinna, säger Simon Ellis, chef för brittiska Recycling Association, till New York Times.