“Det här är det mest betydelsefulla tillkännagivandet i global klimatpolitik under de senaste fem åren”, kommenterar en exalterad Niklas Höhne, tysk professor och medarbetare i forskningsinitiativet Climate Action Tracker.
“Tillkännagivandet kommer att sända positiva chockvågor genom de diplomatiska kretsarna och borde mana till kraftfullare klimatambitioner från andra stora utsläppsländer”, menar Helen Mountford vid amerikanska World Resources Institute.
Koldioxidneutralitet år 2060 må låta avlägset. Men Kina har i praktiken inte satt någon bortre gräns alls för sin fossila användning tidigare. Eftersom landet står för en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser betyder varje skärpning av landets klimatmål och klimatpolitik en hel del.
“Det här skulle betyda att Kina, som är ansvarig för en fjärdedel av världens växthusgasutsläpp, skulle fasa ut all konventionell användning av kol, olja och gas under mitten av århundradet, något som var otänkbart för några år sedan”, säger Niklas Höhne.
Enligt Climate Action Tracker sänker Kinas nya målsättning i ett enda slag den förväntade globala uppvärmning som världen är på väg mot med 0,2-0,3 grader. Om alla världens länder uppfyller sina nationella klimatlöften i Parisavtalet så har prognosen hittills landat runt 2,7 grader uppvärmning, enligt Climate Action Trackers beräkningar. Med Kinas nya löfte kan uppvärmningen pressas ner till 2,4-2,5 grader. Som bäst bör tilläggas. Andra forskare landar högre i sina beräkningar.
Kinas tillkännagivande kommer mitt i ett avgörande skede. Just nu avgörs politiken som ska leda världens länder ut ur coronakrisen. Blir återhämtningen genuint grön så finns alltjämt hopp att klara Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5-2 grader. Om inte så lär åtminstone 1,5-gradersmålet vara utom räckhåll.
Samtidigt pågår under haltande förhållanden upptakten till nästa års klimattoppmöte i Glasgow. Om Parisavtalets mål ska överleva så behöver världens stora utsläppsjättar skärpa sina klimatåtaganden betydligt. EU har tagit ett steg åt det hållet, genom sin ambition att skärpa utsläppsmålen till 2030 och bli koldioxidneutralt år 2050. Följs EU av Kina så har ekvationen plötsligt förändrats. Och skulle Joe Biden vinna valet i USA så kan potentiellt världens tre största utsläppsjättar, omfattande 45 procent av utsläppen globalt, alla vara på väg att skärpa sin klimatpolitik. Den målsättning som FN:s generalsekreterare António Guterres trummat för, att så många som möjligt av världens länder ska skriva under på att bli koldioxidneutrala runt år 2050, skulle plötsligt närma sig verklighet. Koldioxidneutralitet kan låta som ett luddigt begrepp. Men i praktiken innebär det ett erkännande att den fossila eran är över inom 30 år.
Kinas utspel väcker också frågor. Vad innebär det långsiktiga målet i praktiken, på kort sikt? Xi Jinping utlovade i sitt FN-tal att landets utsläpp av koldioxid ska börja minska “före 2030”. Det är i sig ingen direkt nyhet. Men ska det här löftet, och koldioxidneutralitet senast år 2060, uppfyllas – och helst kunna bräckas – så behöver landets återhämtning efter coronapandemin bli genuint grön. Inga drösar av ytterligare kolkraftverk eller huvudlösa fossila infrastrukturprojekt.
Samtidigt kan den som räknar på fingrarna lätt inse att ekvationen för världen hårdnar betydligt om målsättningen inte enbart är att landa runt 2,5 graders uppvärmning, som Climate Action Tracker nu kalkylerar med. Om målet är att pressa ner uppvärmningen under 2 grader, ja allra helst ner mot 1,5 grader, så räcker inte de nya löftena. Ribban behöver höjas ett rejält snäpp till. Det gäller inte minst för oss själva. EU och Sverige skulle exempelvis behöva sikta på koldioxidneutralitet redan under 2030-talet – en ambitionsnivå som ännu inte sjunkit in hos det politiska etablissemanget.