I morgon utses årets julklapp av HUI Reserach. Har spelbolagen rätt i sina förhandstips kommer det att bli kapselmaskinen som tar hem titeln. Både Unibet och Paf menar att försäljningsutvecklingen för kapselmaskiner pekar på att den kan bli en populär julklapp. Särskilt eftersom det numera finns maskiner i alla prisklasser. Ola Pettersson, försäljningschef på Tassimo, delar den bilden.

– Den här marknaden har haft en explosionsartad utveckling de senaste tre–fyra åren. Numer är det ungefär 20 procent av hushållen som har en kapselmaskin hemma, men Sverige ligger fortfarande efter många andra länder i Europa, så jag tror inte att marknaden är mättad, säger han.

Att allt fler har en kapselmaskin gör att också försäljningen av kaffekapslar ökar. Enligt analysföretaget Nielsen såldes kaffekapslar för 166 miljoner kronor från februari 2013 till februari 2014 – en ökning med 50 procent från året innan. Men medan branschen jublar över utvecklingen finns det också de som oroas. Engångskapslarna genererar stora mängder sopor, betydligt mer än vad vanligt kaffe gör.

– Det blir ju otroligt mycket mer förpackningar. Dricker man lika mycket kaffe som innan är det utan tvekan hemskt ur miljösynpunkt, säger Fredrik Wikström, docent som arbetar med förpackningar och hållbar utveckling vid Karlstads universitet.

Kaffeslattar inte heller bra

Samtidigt kan bilden vara mer komplicerad menar han. För den som dricker kapselkaffe häller sannolikt inte ut lika mycket kaffe som den som brygger en kanna.

– Ofta brygger man ju lite extra kaffe, för att det inte ska ta slut. Någonstans finns det nog en skärningspunkt, slänger man en viss mängd kaffe kan det vara värre än att slänga kapslar. Kaffe i sig kräver mycket resurser att producera, säger Fredrik Wikström.

Han är dock övertygad om att vanligt bryggkaffe är bättre ur klimatsynpunkt om man brygger utan att det blir något spill. Framförallt eftersom kapslarna oftast hamnar i soporna – de går sällan att återvinna.

– Jag erbjöds en kapselmaskin av mitt elbolag, och tog emot den i studiesyfte. Jag försökte plocka isär kaplsarna för att se om det gick att sortera till återvinning, men det var omöjligt. Kafferesterna gör att det inte går att sortera som plast, och dessutom är det olika sorters plast, säger han.

Kapslarna räknas inte som förpackningar, och kan därmed heller inte lämnas i den vanliga insamlingen. De flesta av kapslarna i aluminium går dock att återvinna, enligt Henrik Nilsson, planeringschef på Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

– De kan man sortera som annan aluminium. Eftersom aluminiumet smälts gör det ingenting att det finns kafferester kvar. Plastkapslarna går däremot inte att återvinna i det system vi har idag, säger han.

Aluminium kräver energi

Men även om aluminiumet går att återvinna är det ett energikrävande material att producera. Kent Pettersson, försäljningsdirektör på Löfbergs, menar att de därför strävar efter att helt komma bort från aluminium i sina kapslar.

– Vi jobbar stenhårt för att göra kapslarna mer miljövänliga och inte använda aluminium alls. Vi har ett samarbete med ett företag i Holland som ska ta fram en kapsel som är helt återvinningsbar, säger han.

Även Tassimo säger att de jobbar hårt för att göra kapslarna mer miljövänliga. De har ett samarbete med Terracycle som innebär att man själv kan skicka in sina kapslar, eller lämna dem hos någon av Terracycles insamlingsställen. Men hur mycket som ändå hamnar i soporna är oklart.

– Slänger man kapslarna i soptunnan påverkar det förstås mer än förpackningen från vanligt bönkaffe. Men vår förhoppning är att man som kund lämnar in kapslarna, säger Ola Pettersson på Tassimo.

Fredrik Wikström tror att de flesta kapslar hamnar i soporna.

– Det måste vara enkelt för att människor ska återvinna. Kapslar är ofta i ett blandat material och behöver dessutom rengöras. Tyvärr slängs nog det mesta, säger han.

TIPS: Det finns alternativ. I morgondagens tidning kan du läsa om en ekologisk variant av kapselmaskinen.