Amerikanens agerande har fått stark kritik och Angela Merkel hoppas nu att resten av G20-ledarna ska sluta upp i klimatarbetet. Hon har bland annat sagt att de nu är ”mer beslutsamma än någonsin att lyckas” med Parisavtalet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Mjuka upp Trump
Troligtvis kommer förbundskanslern försöka mjuka upp sin svårtämjda amerikanska kollega redan på torsdagen, då de ska mötas på tu man hand. Em Petersson, klimat- och energiansvarig på Greenpeace Sverige, hoppas att Donald Trumps beslut att lämna Parisavtalet kan svetsa samman resten av G20-gruppen.
– Donald Trump förnekar ju klimatförändringarna och försöker motverka allt som görs. Då blir G20-gruppen än viktigare på ett sätt. Dessutom står G20-länderna för tre fjärdelar av de globala utsläppen och vi anser att det innebär att G20-ledarna har en moralisk förpliktelse att hantera de katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.
Kolhamnen svärtar ner Merkel
Men även om Donald Trump är det svarta fåret i sammanhanget har Greenpeace valt att rikta fokus mot Angela Merkel och Tysklands kolberoende. Världsledarna behöver inte gå längre än ner till hamnen i värdstaden, tillika Angela Merkels hemstad, Hamburg för att hitta ett exempel på Tysklands egna klimatutmaningar. Förra året importerades 7,4 miljoner ton kol via hamnen.
– Tyskland är ordförande för G20-mötet och de är väldigt beroende av kol fortfarande. De behöver visa upp att de också gör något och inte bara snackar, om det verkligen ska bli den pressen på Donald Trump som länderna vill ha.
Den 2 juli omringade Greenpeace-aktivister i kajaker och båtar ett fraktfartyg i hamnen med plakat som bland annat stavade ”Merkels smutsiga hemlighet: kol”. De målade också ”End Coal” i två meter höga bokstäver på det stora kolfartyget.
– Kolet är det vi tycker är det viktigaste på G20-mötet. Det är där klimataktionerna måste starta. Vi måste fasa ut kolet nu, det borde vi ha gjort för längesedan.
Tre år till deadline
Arbetet med att förverkliga ländernas åtaganden i Parisavtalet är brådskande. Enligt aktuell forskning är år 2020 gränsen som avgör om Parisavtalets mål om den globala temperaturhöjningen ska stanna under två grader. Då måste koldioxidutsläppen börja minska, annars kommer temperaturökningen gå över två grader och försätta klimatet i en förändring bortom mänsklighetens kontroll.
I en artikel i Nature har Johan Rockström med flera uppmanat G20-ledarna att poängtera vikten av 2020-gränsen och att de presenterar vad de konkret ska göra för att möta målen.
– Jag tycker att G20-ledarna ska bemöta det och att de ska presentera tydliga handlingsplaner. Sen tror jag inte att de kommer att bemöta det, säger Em Petersson.
– Jag är inte jätteoptimistisk, men det finns goda krafter och det finns väldigt mycket spännande som händer på gräsrotsnivå. Jag tror ju att det är där som förändringen sker och kanske inte från G20-möten. Vi har en otroligt stark miljörörelse i USA, till exempel, sedan Donald Trump blev vald.