”Kan jag använda ’guldvatten’ som gödsel om jag äter läkemedel?”

Det korta svaret är: nej, oron är inte befogad. Läkemedel bryts ned mycket bättre i jorden än i vatten och reningsverk.

I en studie från 2020 undersökte forskare förekomst av antibiotika i marken via de pågående slamförsöken i Skåne. I de skånska slamförsöken har man i forskningssyfte sedan 1981 spridit upp till tre gånger så mycket slam som idag är tillåtet. 

I studien såg man ingen långtidsackumulering, det vill säga antibiotikaämnena blev inte kvar och lagrades. 

Före en ny omgång slamspridning gick det inte inte påvisa antibiotika i något av proven i försöksrutorna – trots att så mycket slam spridits där under cirka 38 års tid. I slammet som sedan spreds kunde forskarna kvantifiera nio olika antibiotika. 15 dagar efter slamspridningen kunde man påvisa och/eller kvantifiera ett till två antibiotika i fem av de 16 jordprov som togs i slamgödslade led. Inte i något jordprov kunde fler än två antibiotika detekteras.

I andra projekt har andra läkemedel undersökts med liknande resultat.

Vid gödsling med urin rekommenderas, av hygieniska skäl, att man gödslar minst en månad före skörd – vilket kan jämföras med de 15 dagar som skiljde mellan slamspridningen och provtagningen i studien jag refererar till ovan. 

Dessutom utgör mark-­rotbarriären en effektiv spärr för många ämnen, varför ­sannolikhet är liten för att man i ovannämnda studie skulle ha kunnat detekterat några ­läkemedel i grödor om man hade låtit sådana växa i försöksrutan.

Slutligen: Även om någon av de mediciner du äter rent hypotetiskt skulle kunna detekteras skulle den dosen vara så extremt liten i förhållande till den dos du får i dig direkt från läkemedlet, så det skulle vara totalt försumbart. Men sannolikheten är väldigt liten att det ska kunna detekteras någon läkemedelsrest alls i grödan, så det finns ingen risk för någon annan heller – förutsatt att du inte häller urinen på grödan och den inte sköljs före konsumtion.

För övrigt har det i ­olika projekt detekterats och ­kvantifierats mellan 10 och 30 olika läkemedelsämnen i dricks­vattnet i Stockholm. ­Halterna är så låga att de ­absolut inte utgör någon risk för människor. Detta visar dock hur dåligt dagens system som går ut på att blanda människogödsel med vatten – för att sedan försöka rena ­avloppsvattnet – är. Att ­använda urinen som gödsel­medel är betydligt bättre, även i de fall människor ätit läkemedel.