Kampen om oljan i Barents hav fortsätter

Hösten 2016 lämnade miljöorganisationerna Natur og Ungdom och Greenpeace in en historisk stämning mot norska staten för att de gett tillstånd till ny oljeborrning i Barents hav i Arktis. Det blev första gången som Norges nya grundlagsparagraf från 2014, som säger att myndigheter ska värna om naturen och miljön för framtida generationer, prövades i rätten. Staten vann i både första och andra instans, men förhandlingarna har ända lett framåt.

– Domstolen bekräftar att grundlagens miljöparagraf är en rättighet, att alla utsläpp ska ses i ett sammanhang och att utsläpp från norsk olja i andra länder ska räknas enligt miljöparagrafen, säger Frode Pleym på norska Greenpeace.

”Extremt viktigt”

Att domstolen erkänner att utsläpp från norsk olja i utlandet ska räknas är extremt viktigt, säger han.

– Förbränning av norsk olja utomlands leder till utsläpp på över 500 miljoner ton koldioxid om året, tio gånger mer än alla inhemska utsläpp tillsammans. Dessutom har den allmänna opinionen bland norrmännen och i den rättsliga miljön blivit mer positiva till stämningen, och vi har fått oanat stort stöd, vilket förstås är positivt, säger Frode Pleym.

Målet är överklagat

Nu är målet överklagat till Högsta domstolen.

– Om vi vinner processen måste oljeprospektering i norra Barentshav, i norska Arktis, förklaras olagligt. Det vore ett hårt slag mot oljeindustrin som kunnat göra mer eller mindre som de vill de senaste 50 åren, säger han.

Bland de rättsprocesser som pågår världen över finns flera olika sorters klimatmål – från rena ersättningsmål till mål som handlar om regeringars klimatpolitik och de som handlar om den finansiella information som företag presenterat.

– Till syvende och sist handlar det om att de som förorenar måste ta ansvar för sina handlingar, säger Frode Pleym.