Men större skogsbolag fortsätter ändå med kalhyggesbruket. Statliga Sveaskog sköter 99 procent av sin skog med kalhyggesbruk, för SCA är motsvarande siffra 97 procent.

Större skogsbolag äger i flera fall hela produktionskedjan från skog till sågverk, massaindustri och biobränsletillverkning, och prioriterar att industrierna förses med virke till lägsta pris. Ur ett makroekonomiskt perspektiv finns viss forskning som talar för stora hyggen, skriver tidningen.

Bättre motståndskraft

Att hyggesfritt är bäst för den biologiska mångfalden är däremot klart, liksom att rikare ekosystem och blandskogar bättre står emot bränder och angrepp från rötsvampar och skadeinsekter än de monokulturer som planteras efter kalhuggningen.

Mycket pekar också på att hyggesfritt gynnar klimatet. I modellberäkningar har forskare på SLU kunnat visa att kontinuitetsskogsbruk ger högre kolinlagring på sikt samtidigt som de stora utsläppen som sker vid kalhyggen undviks.

Lönsamt med hyggesfritt

Olli Tahvonen, professor vid skogsvetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet, har publicerat 25 vetenskapliga internationella studier om hyggesfritt skogsbruk tillsammans med ekologer, matematiker, ekonomer och skogsvetare. Han säger att modernt hyggesfritt skogsbruk ofta är mer lönsamt än kalhyggesmetoden.

Det beror främst på att träd tillåts fröa av sig och plantor växer upp spontant – utan dyra markberedningar och industriella planteringar.

– Om man dessutom räknar in kollager och biodiversitet tycks hyggesfria metoder blir än mer lönsamma, säger Olli Tahvonen till Dagens Nyheter.