Han presenteras ofta som professor i kärnfysik, men lämnade sin tjänst vid Uppsala universitet 2009. Efter ett inhopp på Vattenfall, där han byggde upp kärnkraftskompetens på bolaget, driver han sedan 2013 företag som verkar inom rådgivning och utbildning inom kärnkraft. Han är också en flitig skribent, som regelbundet figurerar på ledande debattsidor som Dagens Nyheter och Expressen, samt i mediesatsningar kopplade till Timbro, Svenskt Näringsliv och Sverigedemokraterna, vilket Dagens ETC skrev om igår. Där har han bland annat argumenterat för att utbyggnaden av vindkraft driver det svenska energisystemet mot systemkollaps och att hela Sverige kan bli långvarigt strömlöst i vinter till följd av nedläggningen av kärnkraft. 

I SVT:s debattprogram ”Sverige möts” strax före valet (31 augusti) varnade han vidare för att konsekvenserna även kan skörda liv: 

– Får du en nedsläckning så dör människor. 

När programledaren senare i sändningen undrade om ”kärnkraftverk helt enkelt är bra både för överföringen och för att man ska räkna med att det finns stabil eltillförsel” fick han till svar:

– Ja, du kan inte ersätta en stor med tusen små. 

Grundbulten i Jan Blomgrens argument är att elsystemet behöver ”stora och tunga generatorer” för fungera.  

– Stora och tunga generatorer i framför allt kärnkraftverk motverkar störningar i elnätet. De ser även till att el kan överföras från en plats till annan. Vindkraften hjälper inte till på den punkten, ofta stjälper den faktiskt. Den skapar instabilitet i systemet som försämrar kvaliteten på elen och ökar kostnaderna, förtydligar Jan Blomgren när Dagens ETC ringer upp. 

Det beror enligt honom på frekvens – det vill säga att elproduktion möter efterfrågan vid varje tillfälle – och svängmassa – roterande energi i stora generatorer i våra elsystem, som kan användas för att bromsa förändringen av frekvens när produktion och efterfrågan inte möts. 

Slutsatsen han drar är att vindkraft är en ”nischteknik” som funkar så länge den står för en ensiffrig andel av energimixen. Samt:  

– Vi har nått gränsen för hur mycket vi kan ha innan det blir ganska dyrt att ta in mer.

”Han går bakåt i tiden”

Men det är en beskrivning som andra forskare beskriver som överdriven, ja, rent av okunnig och agendadriven.

– Det är en ganska gammeldags syn på energisystemet där man inte tar hänsyn till att det sker annan utveckling samtidigt som man gör den här vindkraftsutbyggnaden, säger Lisa Göransson, docent i energisystem vid Chalmers tekniska högskola.

Hon förklarar att utbyggnaden av vindkraft sker parallellt med annan omställning. För att försäkra sig om att produktion möter möta efterfrågan vid varje tillfälle – har man historiskt styrt produktionen, i Sverige framför allt vattenkraften. 

– Det som händer nu, det är att vi också får variation på produktionssidan om vi har vindkraft i elsystemet. Då måste vi fortfarande klara av balansen varje tidsenhet. Det beror lite vilken tidsskala man jobbar hur man hanterar det, men i ett modernt elsystem finns det många olika sätt att jobba med elsystemet för att möta efterfrågan, säger Lisa Göransson och lyfter fram stationära batterier samt flexibilitet på efterfrågesidan genom laddning av elbilar eller produktion av vätgas till industrin som olika möjligheter. 

– Det finns ingen sanning i att man behöver subventionera in planerbar produktion för att det svenska elsystemet ska funka, säger hon med referens till att kärnkraft är i regel mycket dyrare. 

Lisa Göransson säger att hon och hennes kollegor på Chalmers håller på att ta fram en rapport om produktion och efterfrågan i ett system med mycket vindkraft. Idén till rapporten föddes ur frustration över energidebatten, säger hon. 

– Det är lätt att försvara ett system som vi har haft historiskt, att det funkar, för det har vi sett alla. Men för att försvara ett system som vi inte haft och säga att det funkar kräver ganska mycket utrymme och det har vi inte plats med i debatten.

”Han har inga källor”

Lennart Söder, professor i elkraftsteknik vid KTH, är irriterad över Jan Blomgren fick fritt spelrum att presentera sina påståenden i SVT:s Sverige möts.

– Han hävdade att det är nödvändigt med stora, tunga generatorer och gav intryck att det var tekniskt nödvändigt att man skulle ha kärnkraft. Det är helt fel. I Sverige har vi haft ett system som bygger på väldigt mycket kärnkraft. Då är det helt naturligt att vi bygger ett system i övrigt som passar för de kraftverk vi har, men det är inte samma sak som att man inte kan göra på ett annorlunda sätt. 

Jan Blomgren får gärna säga att han tycker att kärnkraft är oerhört bra och att han anser vindkraft onödigt, men han ska inte komma och påstå att det är tekniskt nödvändigt med kärnkraft för det är helt fel. 

– Han har en agenda på det området där han pratar på ett visst sätt. Men det finns ingen fysisk nödvändighet med kärnkraft för fossilfri elproduktion, han hänvisar aldrig till andra studier som skulle säga samma sak om behovet av just kärnkrafts-generatorer, han har inga källor till det han säger. Han håller inte på med kraftsystem över huvud taget, så det där är något som någon som har sagt till honom att det är så där ungefär. Det har ingenting med verkligheten att göra, säger Lennart Söder och fortsätter:

– Han säger att det är viktigt med sväng-massa, då svarar jag: ja, det är det, men det är inte samma sak som att vi behöver kärnkraft. Om vi minskar på dessa sväng-massor, så har vi en systemtjänst som heter snabb frekvensreserv (FFR) som hanterar den situationen, och om vi skulle ha ännu mindre svängmassa i systemet så finns batterier och andra lösningar. Så det han säger är långt ifrån korrekt.

Lennart Söder fortsätter: I dagsläget kostar systemtjänsterna flera miljarder per år, men dessa har alltid behövts, och kommer alltid att behövs oavsett mängden vind- eller kärnkraft i systemet. I dagsläget är en av de största kostnaden just back-up för snabbstopp i stora kärnkraftverk. 

”Går att ha mycket vindkraft”

Erik Möllerström, universitetslektor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad, skriver i ett mejl till Dagens ETC:

– Min generella bild är att det är väldigt svårt att skilja effekten från olika saker ifrån varandra, är till exempel vindkraften i sig ett problem eller är det så att utbyggnaden av vindkraft är en del av en större systemförändring som kräver anpassning som man delvis förbisett. 

– Jag är övertygad om att det går att ha mycket vindkraft, betydligt mer än idag, i det svenska elsystemet och ändå ha både bra el­kvalitet, levensaksäkerhet och rimliga elpriser, men detta kräver nog mer aktiv planering från staten än vad fallet varit fram tills nu. 

– Utbyggnad av transmission, när man valt/väljer att ta kärnkraftreaktorer ur bruk, att låta vindkraftens stora utbyggnad ske i norr (istället för att styra en del av utbyggnaden till offshore i söder) är saker som jag tror man kunde/kommer behöva planera bättre.

”Jag intervjuar folk som kan”

Dagens ETC ringer till sist upp Jan Blomgren.

Var får du din kunskap om vindkraft ifrån? Du har forskat på kärnkraft?

– Ja, det är det jag kan bäst. Dels har jag läst på själv, vindkraft är ju inte tekniskt sett lika komplicerat, så det är mycket lättare att förstå. Sedan intervjuar jag folk som kan. Det är inte så att jag är den stora experten på hur elnätet funkar. Jag har undervisat på grundkursen i elkraftteknik på universitetsnivå men jag har inte rört mig i elitserien, så att säga. Utan jag intervjuar riktigt kunniga personer och lär mig av dem. Mitt jobb är att vara pedagogen i sammanhanget, att beskriva det här på ett sätt som är begripligt. Det är ofta så att de som är riktigt kunniga, de drar ju fram två sidor med ekvationer och det funkar ganska dåligt i vanliga tidningsartiklar. Men det gör ju också att det jag beskriver är förenklingar av verkligheten. 

Du presenteras ofta som professor. Men du har inte jobbat på universitet på länge.

– Nej, inte sedan 2009. 

Är det lämpligt att du presenterar dig som professor då?

– Ja, därför att professor är dels en titel, dels en anställning. Det är inte unikt på något vis, samma sak gäller läkare och ambassadörer till exempel. I mitt fall är det så att det är jag som är lite konstig, för normalt sett har det alltid varit så att när folk har blivit professor vid ett universitet så sitter de kvar och fiser på den stolen fram till att de går i pension och är väldigt nöjda och glada. Jag var den första professorn på typ en generation som gav upp en permanent lärostol vid ett ledande universitet och drog till näringslivet. Jag såg det som en möjlighet att kliva uppåt i karriären. Jag fick ju toppjobb i industrin.

– Du får gärna hitta på en bra titel för sådana som jag, som är professorer men inte arbetar på ett universitet. alla förslag mottages tacksamt, för det är en fråga som dyker upp nu och då. 

Kan kärnkraften byggas ut utan stora skatte­subventioner? 

– Kärnkraftverk kostar mycket pengar att bygga. Men de är billiga att köra och de håller väldigt länge. Det finns anläggningar i USA som har tillstånd att köra i 80 år. Om du har gott om tid och mycket pengar så kan du bygga ett kärnkraftverk för fruktansvärt mycket pengar och över kärnkraftverkets livstid tjäna tillbaka pengarna många gånger om. Men eftersom du måste lägga ut väldigt mycket stålar till en början betyder det att om det blir ett politiskt beslut att du får lov att stänga ned innan du har tjänat tillbaka din investering, då har du förlorat fruktansvärt mycket pengar.

– Jag brukar säga att de tre viktigaste faktorerna till att folk är skeptiska mot kärnkraft, det är politik, politik och politik. Det är den politiska risken som är den stora, inte ekonomiska, egentligen.

Nyligen publicerade Hanif Bali sin första kolumn på Expressens ledarsida, i vilken han sprider ett påstående som lanserats av Jan Blomgren, nämligen att även om hela årsproduktionen av batterier skulle köpas upp av Sverige så skulle det enbart räcka till två dagars elreserver. 

– Det är inte så man använder batterier, säger Lennart Söder. 

– Batterier använder man inte för att fixa elsystemet två dygn i sträck. Det är inte det man har batterier till. 

Vad tycker du, borde vi eller behöver vi bygga ut kärnkraften i Sverige?

– Jag har skrivit ett antal artiklar om att det inte är nödvändigt. Det är inte så att jag tycker att det är omöjligt att bygga kärnkraftverk i Sverige, det kan man ha en massa olika åsikter om, men när jag pratar i media uttalar jag mig från elkraftssystemets synvinkel. Då kan man inte på något sätt påstå att det är nödvändigt med kärnkraftverk för att erhålla ett fossilfritt elsystem i Sverige. I dagsläget är det väldigt lite som talar för att vi får nya kärnkraftverk i Sverige, för de är oerhört dyra. Enligt IEA kostar de dubbelt så mycket som havsbaserad vindkraft. Hela den här diskussionen om att bygga kärnkraft är konstig, för som det ser ut idag kräver M att man ska subventionera kärnkraft på något sätt för att den ska bli av, och min bedömning är att deras förslag inte är tillräckligt för att verkligen få till mer kärnkraft.

Lennart Söder är även kritisk till påståendet att kärnkraft skulle ta bort risken för storstörningar i elnätet, eftersom de två största störningarna av det svenska elnätet inträffade 1983 och 2003 – trots att det då enbart fanns ”planerbara” kraftverk.