EU:s klimatmål till år 2030 har debatterats en hel del. Idag är målet att utsläppen ska minska med 40 procent. I EU-kommissionens förslag till ny klimatlag föreslås att ribban höjs till 50-55 procent. Jämförelserna görs med 1990 och motsvarar 19 respektive 32-39 procent jämfört med idag.
Ambitionsnivån har emellertid kritiserats av både forskare och miljörörelse, som menar att den är för låg för att vara i linje med Parisavtalet. Enligt FN:s miljöorgan Unep behöver världens utsläpp minska med 55 procent till 2030 jämfört med idag för en hygglig (66 procent) chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Kalkylen bygger också på att världen lyckas suga rejäla mängder koldioxid ur atmosfären.
Mer i linje med FN:s budskap
Jytte Gutelands nya förslag, 65 procent jämfört med 1990, motsvarar 53 procent jämfört med idag och ligger med andra ord mer i linje FN-organet Uneps budskap – i varje fall om man bortser från faktorer som att den rika världen sannolikt behöver gå snabbare fram.
– Jag inser att det kommer att bli en politisk batalj om det här. Men jag tycker att forskningen är så pass tydlig att vi behöver gå snabbare fram, säger Jytte Guteland.
Guteland vill också skärpa kommissionens förslag på andra punkter. Bland annat föreslås införandet av en koldioxidbudget för EU, utsläppsmål till 2030 för flyg och sjöfart, branschvisa färdplaner för utfasning av utsläpp, ett nytt utsläppsmål för 2040 och ett oberoende forskningsråd för att följa upp omställningsarbetet. I gengäld släpps EU-kommissionens förslag att kommissionen ska ges större makt gentemot enskilda medlemsländer i klimatarbetet.
Strid att vänta
Förslaget ska tas upp i Europaparlamentets miljöutskott i mitten av maj. Förhoppningen är att det ska kunna antas av parlamentet i september. Därefter vidtar tuffa förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet innan EU:s nya klimatlag, om möjligt, kan antas under slutet av året.
– Det finns många faktorer som avgör hur det kommer att gå. Pandemin gör det till exempel arbetet svårare eftersom vi inte kan ha fysiska möten. Det finns naturligtvis ett antal medlemsländer, som Polen, som velat gå långsammare fram historiskt och som också vill göra det när det gäller EU:s gröna giv och klimatlagen, säger Jytte Guteland.
– Samtidigt finns en möjlighet till förändring nu. Det är skillnad på den här mandatperioden och tidigare. Många har gått till val på att leva upp till Parisavtalet. Man har lovat sina valkretsar att vara en klimatröst.
Vad innebär det stimulanspaket som nu förhandlas fram för klimatarbetet?
– Det är fullständigt avgörande för hur klimatlagen ska kunna implementeras och bli verklighet. Om det drar åt fel håll i återuppbyggnaden efter corona så är risken stor att man binder fast sig i fossila lösningar. Den gröna omställningen måste vara en central del i återuppbyggnaden. Det försöker jag vara en röst för.
Vad innebär det här konkret?
– Det handlar bland annat om att vi inte ska lägga väldigt mycket pengar, offentliga medel, som försvinner i sektorer som är återvändsgränder. Och att man ställer krav på att de branscher som får stöd också ställer om och att man har tydliga kriterier för detta.
Gäller det exempelvis flygbranschen?
– Ja, det är ju ett utmärkt tillfälle att ställa sådana krav.
