Data visar att jorden blivit grönare ända sedan början på 1980-talet. Tidigare trodde forskarna att orsaken var stigande halter av koldioxid i atmosfären. Det stämmer att höga koldioxidhalter till följd av klimatförändringarna spelar en avgörande roll. Nyligen presenterades en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature som fick stor uppmärksamhet. En forskargrupp som analyserat satellitdata och markobservationer visar att minst en tredjedel av den gröna tillväxten är en effekt av mänskliga aktiviteter – det mesta i Kina och Indien.
– Studien visar tvärtemot förväntningarna att Kina och Indien – de två folkrikaste tillväxtekonomierna – snarare än utvecklingsländerna ligger längst fram när det gäller trädplantering och intensivt jordbruk, säger forskaren Chi Chen, en av huvudförfattarna till studien.
Indiens jordbruk expanderar
Kina står ensamt för 25 procent av nettoökningen av lövområden i världen. Större delen (42 procent) av den gröna tillväxten i Kina består av skog. Huvudsakligen av trädplanteringar i halvtorra områden, samt bevarande och återplantering av naturskog. En stor del är det så kallade Green Great Wall-projektet, som syftar till att stoppa ökenspridning och jorderosion, samt minska luftföroreningar och klimatförändringar.
I Indien står jordbruket för den ojämförligt största ökningen (82 procent) av den gröna tillväxten. Matproduktionen i Indien och Kina har ökat med 35-40 procent sedan millennieskiftet.
– Det handlar till stora delar om monokulturellt jordbruk med flera skördar varje år, tack vare stor användning av gödsel, konstgödsel och brunnsvatten, vilket gör att grundvattnet sjunker, säger Hans Tømmervik vid Norwegian Institute for Nature Research i Tromsø, en annan av forskarna bakom studien.
Det gör att en del av den gröna tillväxten i dessa länder snarare bidrar till klimatförändringarna och utgör ett hot mot biologisk mångfald.
Komplexa system
Studien i sig säger ingenting om ifall den gröna tillväxten är positiv eller negativ för klimat, miljö och biologisk mångfald. Den innehåller inga data om vilken sorts jordbruk och planteringar det handlar om. Men så länge vi talar om skogsplanteringar tror ändå Chi Chen att de medför klimatfördelar.
– Vi vet ännu inte hur de komplexa feed-back-systemen av upptag och utsläpp av koldioxid utvecklas långsiktigt, men jag skulle säga att tillväxten i stort är positiv, eftersom skogar inte bara absorberar koldioxid, de kan minska marktemperaturen också, säger Chi Chen.
– Men det är också viktigt att notera att den ökade grönskan, som till största delen sker på de norra tempererade breddgraderna, inte väger upp förlusten av naturliga tropiska regnskogar, i länder som som Brasilien, Kongo och Indonesien, säger han.
Tar hjälp av naturen
Natural climate solutions (NCS) eller naturliga klimatlösningar innebär att ta hjälp av naturen och de naturliga ekosystemen i kampen mot klimatförändringarna. Det kan handla om att plantera och återställa skogar, våtmarker och torvmossar för att fånga in och binda koldioxid i växtlighet och mark. Ny forskning visar att särskilt skog, har betydligt större möjligheter att minska koldioxidhalterna i atmosfären än man tidigare trott. Naturliga klimatlösningar bidrar också till biologisk mångfald.
Bronson Griscom är chef för Forest Carbon Science vid miljöorganisationen The Nature Conservancy (TNC), som förespråkar naturliga klimatlösningar. Han menar ändå att de flesta typer av skog kan gynna klimatet – och andra värden som biodiversitet och bra vattenkvalitet. Väl hanterad produktionsskog kan lagra lika mycket kol som orörd skog, enligt Bronson Griscom. Allianser mellan miljöorganisationer och skogsindustrin är därför viktigt, eftersom det finns misstag som måste undvikas.
– Vi får exempelvis inte ersätta naturskogar med trädplantager. Det skadar både klimat och biologisk mångfald. Istället bör vi plantera på barmark som redan förstörts av annan användning, säger han.
EU på tredje plats
Även EU-länderna blir grönare. EU hamnar på tredje plats efter Kina och Indien. Här står intensivare jordbruk för 55 procent av ökningen och trädplantering för 34 procent. Sverige tillhör de länder där andelen skog är betydligt större idag än för 100 år sedan, mest tack vare enformiga skogsplanteringar.
I länder som Brasilien, Argentina, Kongo och Indonesien avskogas tvärtom stora områden.
Richard Fuchs, ännu en av forskarna i det internationella teamet bakom den nya studien, menar att det största hotet just nu är den pågående expansionen av jordbruk in i skogsekosystem, som Amazonas.
– Expansionen följer ofta på marknadsförändringar, som handelskriget mellan Kina och USA.
Förra året halverades Kinas sojabönsimport från USA. Nu fruktar vi en våg av skogsskövling till följd av ökad efterfrågan riktad till Kinas andra stora sojaleverantörer, som Brasilien, säger han.
För klimatet är det allra viktigaste att rädda regnskogarna, då de absorberar och binder betydligt mer kol än skogarna
i den norra hemisfären.
