I veckan gick SMHI ut med nyheten att våren anlänt till Sverige. Det kunde väderinstitutet konstatera efter att vårtemperaturer – det vill säga dygnsmedeltemperaturer över nollstrecket sju dagar i följd– uppmätts vid tre kuststationer i södra Sverige.
Men i Norrland kommer det sannolikt att dröja ett tag till innan vintern slår över till vår, enligt SMHI. Där är det istället ett annat väderfenomen som fortsätter att göra sig påmint – och som förvärrats i takt med den globala upphettningen. På meteorologiska heter det ”nollgenomgångar”. I mer vardagliga sammanhang: ”jojoväder”.
– I de norra delarna där vi länge haft stabila minusgrader under vintern har temperaturen allt mer börjat närma sig nollstrecket. Då ökar sannolikheten för att vi får fler dygn där temperaturen varierar mellan både minus- och plusgrader och att vi får det vi kallar nollgenomgångar, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.
Inställd kollektivtrafik
Enligt SMHI:s klimatindikator har antalet nollgenomgångar i Norrland vintertid ökat med omkring 30 procent sedan 80-talet. Och just den här vintersäsongen sticker ut. Vid mätstationen i Nikkaluokta i Gällivare kommun hade det registrerats totalt 26 nollgenomgångar under perioden 1 december – 23 februari, jämfört med 11 i fjol och ett snitt på 16,5 de senaste tio åren.
Det tvära kasten mellan plus- och minusgrader har orsakat blixthalka som lamslagit kollektivtrafik på flera håll. Senast i tisdags behövde busslinjen mellan Vilhelmina och Lycksele ställas in på grund av halkan, enligt Länstrafiken Västerbotten.
En del städer, som i Umeå och Östersund, har nu lagt beställningar på fyrhjulsdrivna stadsbussar för att slippa ställa in trafik vid den här typen av väder.
Högt tryck på akutmottagningar
Det omväxlande vädret slår även hårt mot sjukhusen och på flera akutmottagningar har belastningen varit hög de senaste månaderna. När snö och is fryser respektive smälter om vartannat blir underlaget förrädiskt – något som lett till att många tvingats uppsöka sjukhus med olika typer av halkskador och frakturer.
– Värst var det innan jul. Då hade vi ett väldigt stort inflöde av patienter som råkat ut för halkolyckor. Därefter har vi haft flera halkiga perioder men patientinflödet har varit mer normalt sett till årstiden, säger Oscar Gustafsson, verksamhetsområdeschef på ortopeden vid region Norrbotten.
En av förklaringarna till att trycket på sjukhusen i regionen minskat något de senaste veckorna tror han har att göra med att människor blivit mer försiktiga. Samtidigt återstår ett par månader med potentiellt ostadigt väder och först framåt påsk beräknas de vinterrelaterade skadorna avta mer drastiskt.
För att minska antalet benbrott och halkolyckor har flera kommuner i landet fattat beslut om att dela ut gratis broddar till invånare över 65 år, en grupp som oftare har skörare skelett och därmed riskerar värre skador. Forskare i Karlstad, som har utvärderat åtgärdens effekt på nationell nivå, uppskattar den samhällsekonomiska vinsten till minst tio gånger insatsen på grund av minskade vård- och rehabiliteringskostnader.
Renarna får svårt att hitta mat
Klart är att de allt mer frekventa nollgenomgångarna tvingar samhället till en rad anpassningar. I höstas blev det känt att fenomenet även utreds som orsak bakom en uppmärksammad urspårning på Malmbanan förra året.
En annan märkbar effekt är att rennäringen fått allt större problem med skare som hindrar djuren från att komma åt sin mat. Det har lett till att 26 samebyar nu har slagit larm om att de behöver katastrofskadestöd från Sametinget.
Så hur kommer det att se ut under vintrarna i framtiden, säg tio år från nu?
– Om uppvärmningen fortsätter i samma takt ökar sannolikheten för att man får det här pendlandet runt nollstrecket i Norrland ytterligare – och att en ökad mängd nollgenomgångar kan få allvarliga konsekvenser vet vi ju vid det här laget, säger Sverker Hellström.
Samtidigt betonar han att de årstidsrelaterade effekterna av klimatkrisen skiljer sig åt över landet.
– I söder, där uppvärmningen redan förkortat vintersäsongen, har vi haft en trend mot färre nollgenomgångar eftersom vi mer sällan har minusgrader där.