Johan Rockström: Jag hoppas folk ser kopplingen mellan coronakrisen och miljökrisen

En uppdatering från det internationella forskningssamarbetet Global Carbon Project visar att världens utsläppsnivåer, som föll under coronakrisens nedstängningar, nu börjar närma sig nivåerna de var uppe i före krisen. I Kina är de gamla utsläppsnivåerna redan tillbaka.

Detta trots att de kommersiella flygbolagen fortfarande flyger med kraftigt reducerad trafik och att många länder fortfarande är delvis nedstängda. Johan Rockström, professor i miljövetenskap, är inte förvånad.

– Bedömningen var att utsläppen skulle minska med upp till åtta procent och jag har hela tiden varit tydlig med att det må så vara, men att det inte är något vi kan glädja oss åt. Det betyder inte att världen rör sig i rätt riktning, vi minskar ju utsläppen av helt fel anledning. Vi kan aldrig leverera det som vi har förpliktat oss till i Parisavtalet genom att knäcka ekonomin och jobben och låsa in oss.

Jämför med 2008

Rockström jämför de tillfälliga utsläppsminskningarna med finanskrisen 2008.

– Då minskade utsläppen också, liksom när Eyjafjallajökulls utbrott bromsade flygtrafiken 2010. Sådana här kriser leder till pulser, men det är viktigt att hålla sig objektiv till dem. Men det som Global Carbon Projects rapport visar, att vi väldigt snabbt studsar tillbaka till våra standardnivåer, är så klart bekymmersamt.

Johan Rockström har hopp om att coronakrisen kan innebära en förbättring – men då måste världens regeringar agera.

– Lägger man elva biljoner dollar i investeringar som återhämtningspaket är det klart att de pengarna måste kopplas till hårda krav på att investeringarna ska gå i linje med FN:s Agenda 2030 och Parisavtalet. Det ska inte vara möjligt att falla tillbaka till samma ohållbara nivåer som tidigare. Att vi gör det på kort sikt betyder dock inte nödvändigtvis att vi har misslyckats.

Finns det alltså en chans att klimatpolitiska framsteg görs i coronakrisens spår?

– Det största oron är att vi inte har lärt oss någonting alls och den oron känner många när de ser utsläppsnivåerna stiga igen. Men detta betyder inte att vi inte kommer att se en strukturell ändring de närmaste åren. Exempelvis ser vi att Kina kortsiktigt slår på kolkraftverken, men där har det fattats beslut om att sätta ett tak på kolkraftsutvecklingen. Krav har också ställts på elektrifiering i den tyska bilindustrin. Men sådant här tar tid, man kan inte elektrifiera bilindustrin över en natt. Tack vare krisen fattas många beslut som är strukturellt i rätt riktning och som inte hade kommit på plats annars.

Inställningen påverkas

Att svenskarnas inställning påverkas av coronakrisen och även händelser som förra veckans värmebölja tror Johan Rockström absolut.

– Det är jag helt övertygad om. Jag tror också att coronakrisen kan leda till att vi ännu mer har tentaklerna ute för den här typen av störningar och kriser. Nu har vi haft en gigantisk hälsokris, då tror jag att folk blir mer uppmärksamma på miljökriser. Jag hoppas verkligen att folk förstår att coronakrisen är sammankopplad med miljökrisen, det handlar alltså om ett muterat virus från vilda djur som spiller över på människor. Det är direkt kopplat till hur vi stör planetens ekosystem.

Om vi som samhälle inte förstår kopplingen är vi dömda att upprepa misstagen, enligt Rockström.

– Ska vi försöka undvika framtida pandemier måste vi minska klimatkrisen och vår störning av planetens ekosystem. Om vi kommer ur den här krisen utan att ta in det, då har vi verkligen gått miste om viktig kunskap.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .