Jakarta sjunker

– När det svämmar över lyfter vi upp alla saker på övervåningen så att de inte skadas. Vi får varningar via telefonen eller utrop från moskén. Då blir det bråttom, vattnet kan ­stiga väldigt snabbt. Är det allvarliga översvämningar tar vi med barnen och skyndar oss till evakueringsplatser högre upp i stadsdelen, säger Bu Mimi.

Hon visar på vardagsrumsväggen hur högt vattnet kan stiga – randen är minst en och en halv meter upp på väggen. Vägguttagen sitter högt upp för att elen inte ska slås ut när vattnet stiger.

”Har blivit värre”

Bu Mimi bor i stadsdelen Tanah Rendah i östra Jakarta, en av flera fattiga stadsdelar som regelbundet plågas av översvämningar. Husen är enkla, folk bor tätt och många arbetar i den informella ekonomin. I de trånga gränderna visar mätare hur högt vattnet har stigit, evakueringsvägar är tydligt skyltade och rep kan spännas upp för att människor inte ska spolas bort när vattnet stiger.

– Jag har bott här i 50 år och det har alltid svämmat över, det gjorde det även när jag var liten. Men det är annorlunda nu, det har blivit värre. Vattnet stiger så snabbt och tidigare var regnen mer förutsägbara. Ibland hinner myndigheterna inte varna oss, då kan vi vakna av att vattnet tränger in i vårt hus, berättar Bu Mimi.

De flesta invånare i Jakarta har ingen tillgång till kommunalt vatten, de får rent vatten genom egna brunnar. Så är det för Bu Mimi.

– Det kommunala vattnet är dyrt och av dålig kvalitet, dessutom sinar det ofta. Så vi har inget alternativ.

Mer nyckfullt väder

När grundvattnet pumpas upp sjunker marken under tyngden av stadens bebyggelse. Stora delar av Jakarta ligger nu under havsnivån. Staden skyddas av vallar, fördämningar och pumpar. Till det kommer effekten av klimatkrisen med stigande havsnivå och häftiga oförutsägbara regn. Vid högvatten och regnväder kan vallarna inte hålla emot och stora delar av staden hamnar under vatten.

Parid Ridwanuddin arbetar på Walhi, en indonesisk miljöorganisation som samlar nästan 500 olika miljögrupper över hela landet. Han är inte imponerad av den indonesiska regeringens arbete för att rädda Jakarta.

Vallarna som nu byggs för att skydda staden från havet ser Parid Ridwanuddin inte som någon långsiktig lösning.

– Havet höjs och vattnet tränger in i staden vid högt tidvatten. Om det fortsätter så här kommer mer land att förloras.

Han påpekar att situationen har förvärrats av bristfällig stadsplanering. Idag är bara fem procent av staden grönytor.

– Det finns nästan inga gröna ytor kvar i staden, allt är höghus, betong och asfalt. Vattnet kan inte tas upp av marken som tidigare.

Bygger ny huvudstad

Samtidigt som Jakarta sakta sväljs av vatten har regeringen nu börjat bygga en ny huvudstad, Nusantara, i Kalimantan som är den indonesiska delen av ön Borneo.

– Det är ett dyrt prestigeprojekt. Men vi behöver inte en ny huvudstad i Kalimantan, vi behöver skydda och renovera Jakarta. Det är här människor bor, och de flesta kommer att bo kvar här.

Han ser även risker med den nya huvudstaden.

– Den kommer att öka exploateringen av naturresurser på Borneo. De fiskare som nu bor i området kommer att trängas undan. Regnskogen huggs ned och land tas över från de som bor där idag.

Walhi försöker få Indonesiens regering att göra mer för att få ned landets växthusgasutsläpp och motarbeta klimatkrisen. Organisationen kräver bland annat att skövlingen av regnskogen upphör och investeringar i förnybar energi ökar. Potentialen för vatten-, vind- och solenergi är enorm i landet, säger Parid Ridwanuddin.

– Vår regering talar fint om klimatet i internationella forum, men här hemma saknas klimatlagstiftning trots att vi har en klimatkris.

”Måste stoppa ny kolbrytning”

Idag bryter Indonesien stora mängder kol som exporteras eller används i landet. Miljöorganisationen har därför gått till domstol för att ändra lagen om kol- och mineralbrytning.

– Vi måste stoppa ny kolbrytning, särskilt på Sumatra och Kalimatan. Men regeringen vill underlätta för gruvföretagen.

Walhi samarbetar med miljörörelsen i 73 länder genom Jordens vänner. De samarbetar även med Naturskyddsföreningen i Sverige.

– Vi måste samarbeta med miljörörelsen i andra länder och bedriva kampanj ihop. Tillsammans kan vi sätta press på Indonesiens regering, säger Parid Ridwanuddin.

I den sjunkande och klimatkrisdrabbade huvudstaden vill myndigheterna nu flytta invånare som är drabbade av översvämningar. Men Bu Mimi vill inte flytta:

– Jag har bott här hela mitt liv, det här är vårt hem. Vi har ingen annanstans att ta vägen. Jag får städa ofta efter översvämningarna, men jag vill ändå inte lämna hemmet. Jag önskar bara att myndigheterna hjälpte oss att bygga så att vattnet inte kommer in i våra hus.