Att han är ”en kul typ”, ”citatmaskin” och ”showman” – några av epiteten som använts för att beskriva honom – bidrar sannolikt till populariteten. Den allmänna uppfattningen är att han, på bred norrländska, säger vad han tycker utan krusiduller. 

När vi hörs för att prata om ”Hur fan ska vi ha det?” – som, liksom hans förra alster ”Ferry tales: inte så förbannat tillrättalagt”, är en dagboksbiografi – framkommer en mer nyanserad bild. Björn Ferry säger sig sätta stort värde på människors frihet och vill gärna vara omtyckt av alla. Då går det inte alltid att vara rättfram. 

Till exempel har han sedan länge slutat flyga av klimatskäl. Han var också en av undertecknarna till en debattartikel som sparkade igång flygskamdebatten för några år sedan. Men att konfrontera sin goda vän ”psykologen”, som mitt i klimatkrisen tillsynes obekymrat svävar runt i världen, är inget han känner sig bekväm med. 

– Bilden av mig utåt är att jag alltid säger vad jag tycker. Men inuti är jag rätt känslig.
Om jag konfronterar min psykologvän om flygandet kanske vi blir osams eller förlorar vänskapen. Så då blir jag feg, backar ur och låter bli, säger Björn Ferry. 

SJ:s tidning dissade tåg

Ett annat exempel är att frun Heidi Andersson, ”armbryterskan från Ensamheten” som han delar både livet och miljöengagemanget med, alltid kräver att journalister som vill intervjua henne tar sig till Storuman fossilfritt. Det har Björn Ferry hittills undvikit. Men när tidningen Kupé nyligen tänkte ta flyget för ett samtal med honom i hemmamiljö kunde han inte hålla sig.

– Det är ju för sjutton SJ:s egen tidning – helt otroligt! utbrister han.

– Min kontakt på förlaget fick dem att ändra sig och ta tåget, men det kändes pinsamt att be om det.  

För Björn Ferry tycks dagboksskrivandet fungera lite som en fristad där han inte behöver bekymra sig över hur det nedtecknade ska tas emot (åtminstone innan det står klart att det ska tryckas i en bok). Som läsare är han själv ett stort fan av själva dagboksformen och gillar exempelvis Ulf Lundells ”Vardagar”.

– Formen gör att det blir både personligt och ett naturligt framåtflöde. Det kanske blir lite spretigt, men det blottlägger ju också något mänskligt: att vi inte alltid är så konsekventa och kan säga emot oss själva.

Du har skrivit dagbok sedan gymnasietiden. Händer det att du går tillbaka till gamla anteckningar och undrar hur du kunde tycka eller tänka som du gjorde?

– Absolut, det är väldigt lärorikt. Det är också intressant att se hur man minns saker i jämförelse med hur man upplever det i nuet. Som det här med att att leva med barn – det är ju skitjobbigt! Ändå minns man det i efterhand som den bästa tiden i livet.

Turbulent tid

 Dagboksanteckningarna sträcker sig från april 2022 och ett år framåt. Det är en tid då klimatkrisen eskalerar, inrikespolitiken gör en skarp högergir, polariseringen ökar och krig utkämpas i vår närhet. Samtidigt pågår vardagslivet, som för Björn Ferry innehåller alltifrån barnomsorg, skogsarbete och släktmiddagar till sterilisering, släktforskning och spanande efter favoritfågeln: den tretåiga hackspetten – en art som påverkats negativt av det moderna skogsbruket.
– Jag är inte någon fågelskådare av nördkaraktär. Jag är mer fascinerad av skärningspunkten mellan människan och det övriga livet på planeten. Vad krävs för att vi ska kunna bruka skogen och samtidigt ha kvar den tretåiga hackspetten? Vilket hänsyn måste vi ta för att få det här att fungera? Ju mer jag lär mig om livet i skogen, desto mer inser jag hur lite jag egentligen vet, säger Björn Ferry, som själv är skogsägare. 

Nya mål i sikte

Sedan han år 2014 la skidorna och bössan på hyllan får de sportfrälsta Ferry-fansen hålla till godo med hans expertkommenterande i SVT. Det privata siktet är framförallt inriktat på att försöka leva så hållbart och moraliskt försvarbart som möjligt. Och att få mer tid till annat än jobb. Antalet jobbbresedagar är nu 70 per år – lite i överkant, tycker han. 

– Jag vill ha tid till familjen och annat jag värdesätter i livet. Förhoppningsvis kan min bok inspirera människor och visa att det faktiskt går att leva lite annorlunda och ha andra mål i livet än karriär, pengar eller vad det nu kan vara. Det är så många som fastnar i mer, mer, mer och högre, högre, högre. Sen blir de plötsligt gamla och inser att de knappt har hunnit träffa barnen eller har haft tid till sina fritidsintressen. 

År 2015 satte han och Heidi upp det konkreta målet att bli helt fossilfria till 2025, något som också skildrades i SVT-serien ”Storuman Forever”. De har investerat i solceller, jagar och odlar en del av maten själva och kör en Tesla eller lastcykel istället för fossilbil. 

Det är mindre än två år kvar, kommer ni att lyckas?

 – Nej, är det korta svaret. Vi har minskat vårt klimatavtryck med 70-80 procent. Men eftersom vi inte kan påverka hur sånt som vård, skola, försvar, brandkår och polis är organiserat kommer några ton koldioxid automatiskt via skattesedeln. Och allt vi köper i mataffären har ett klimatavtryck. Så det var en rätt naiv vision som utgick från Parisavtalets grundtanke att hela mänskligheten skulle nå nettonoll vid seklets mitt. Då kändes det inte orimligt att enskilda skulle kunna nå målet mycket tidigare än så.
Nu, med allt som händer i omvärlden och den nuvarande politiska inriktningen – inte minst i Sverige – tycks vi stå längre från klimatmålen än någonsin, konstaterar Björn Ferry.

– Samtidigt vill jag fortsatt tro på visionen om Sverige som den första fossilfria välfärdsstaten – att vi ska gå den vägen. För vad är alternativet? Att ge upp, satsa på försvaret, bygga murar och säga nej till allt? 

MP lika hatat som SD var

Ett hinder i omställningsarbetet är de målkonflikter som uppstår när behovet av till exempel fossilfri el och mineraler ökar. Det är särskilt tydligt i norr som utgör navet i berättelsen om det nya framtidslandet. I Storuman pågår exempelvis protester mot att bolaget Svevind planerar sätta upp 167 vindkraftverk på kommunens mark.
– Folk är jätteförbannade och har samlat in namnunderskrifter för att kräva en folkomröstning. De undrar ”vad fan får vi för förstörelsen?” Så länge de inte får ett tydligt svar på den frågan, kommer vi inte få med oss alla på omställningståget, säger Björn Ferry.

 Han säger att MP är lika hatat där han bor som SD var för tio år sedan. Björn Ferry talar därför tyst om att det var just gröna partiet som fick hans röst i senaste valet – även om han anser sig vara mer av en klassisk liberal, eller åtminstone mer höger än dagens svenska miljöparti.

– Lite mer som MP var under Per Gahrtons tid. Han var liberal från början men tyckte att partiet hade för lite fokus på miljöfrågor. Nu fick MP min stödröst eftersom de riskerade att åka ur och jag ändå tycker att partiet behövs. 

”Är hyperintelligent”

Apropå åsikter som sticker ut i sammanhang han befinner sig i, hör Björn Ferry till den krympande skara miljöengagerade som fortsatt försvarar miljardären och elbilsmogulen Elon Musk. Det trots kontroverserna kring mikrobloggen X, trots omfamnande av högerpopulism och trots kritiken mot spridandet av konspirationsteorier.

– Han har ju en autismdiagnos och han har svårt för det sociala, att uttrycka sig. Många saker Elon Musk har sagt och gjort är givetvis helt fel. Det är uppenbart att han borde hålla sig borta från det politiska, skita i offentligheten och bara vara en ingenjör. Men han är också hyperintelligent och har ett enormt driv. Ska vi då inte låta den här typen få finnas, är det bättre att de lobotomeras och spärras in på mentalsjukhus? Det är ju inte korrekta juristtyper som kommer på framtidens lösningar – utan personer som han, säger Björn Ferry.

 ”Inte beredd att offra allt”

När det gäller X har många, inte minst miljöengagerade lämnat plattformen eftersom de upplever att hatet och hotet har ökat lavinartat sedan Elon Musk tog över. Inte heller Björn Ferry är särskilt aktiv där, av samma orsaker. 

– Vem vill vara i en sådan miljö? Jag skulle aldrig klara av att vara Greta Thunberg, eller Elon Musk för den delen. Jag är inte beredd att offra allt för något större syfte.   

Vilka är dina drivkrafter?

– Nyfikenhet – att öppna dörren till framtiden och se vad som finns där. Och kunna visa att det är möjligt att leva så redan nu. Om folk undrar om det är värt det, kan jag höja handen och säga: Oroa er inte, det fungerar rätt bra! Vi har haft elbil i Lappland sedan 2016, ändå är många skeptiska och undrar hur de fungerar på vintern. Men nu går utvecklingen så snabbt så om 15 år kommer vi inte ens att tala om dieselpriser. 

Det kan tyckas som vitt skilda liv: skidåkandet och hans nuvarande strävanden. Men för Björn Ferry har idrotten varit en utmärkt skola i att rikta sin energi mot ett konkret mål. Efter att han hade slutat med skidskytte insåg han ganska snabbt att han behövde något nytt att sikta mot.
– Jag tror att jag är beroende av att se långt framåt för att veta vad jag ska sträva efter. Idrotten gör det enkelt på det sättet. Om du har ett mål om att bli bäst i världen eller vinna OS-guld kan du inte tillåta distraktioner som rökning, festande eller droger. Du vet varje dag vad som krävs för att nå fram, och du vet också när du gör sådant som tar dig längre från målet.