– Jag har skapat massor av musik, men det här är bara mitt andra album. Jag har känt att om jag ska släppa ett till album måste det bli det bästa jag har gjort och det har jag känt först nu, säger hon.

Precis som i Maxida Märaks tidigare musik spelar Sápmi en stor roll på det nya albumet. Parallellt med – eller tack vare – musiken har hon även gjort sig känd som aktivist för samernas rätt till sitt eget land, för sin rätt till ett värdigt liv samt som klimataktivist. Det engagemanget lyser starkt igenom även på det nya albumet.

– Det finns inte ett spår som inte är knutet till Sápmi på ett eller annat sätt. Mycket är kärleksförklaringar till var jag kommer ifrån, till min by, till de äldre. Kombinerat med stora, feta tracks för att det ska bli roligt och vackert. Jag vill att folk ska känna att det glittrar.

”New age-flum och tramskurser”

Att albumet heter Anekdot beror på att hon berättar historier. Eller, de kan upplevas som historier för oss men är i högsta grad verklighet för samerna, berättar Maxida Märak. Det handlar bland annat om den samiska tron på saker och händelser som inte alltid kan eller måste förklaras. Den innebär en tröst när det blåser i världen.

– Det kan låta som sagor, men för oss är det verklighet. Lever man under våra förhållanden är man en galning om man inte är öppen för det oförklarliga. Det är galenskap att tro att vi vet allt, men tyvärr har dagens moderna människa ett behov av att slå hål på allt det vackra. Jag har insett vilket privilegium det är att få vandra i dessa olika världar.

När jag frågar om det är ett spirituellt album slår hon dock bakut. 

– Det handlar inte om det. Det är vår norm. Jag är stark motståndare till new age-flum, trumkurser och folk som åker iväg och tror de ska finna sig själv genom att prova ayahuasca. Det är inte så det fungerar.

Orden rinner ur Maxida Märak och hon talar passionerat om hur hon har samplat allt från tjäder och ripa till en person som inventerar björnar.

– Jag vet att det låter som en klyscha, men det är förlösande att skapa musik. Livet består av olika stadier som man formas i och ömsar skinn. Man tror att man har landat när man är 27 år, men nej nej, så är det inte. För första gången kan jag känna ”har jag verkligen gått en hel dag utan att känna ångest för läget i världen?”

Kallar sig inte klimataktivist

Den mer mogna Maxida Märak har dock inte övergivit sin aktivistiska ådra. Den har bara, likt musiken, ömsat skinn. Fast själv brukar hon inte kalla sig klimataktivist eftersom hon menar att hon bara utgår från det som är normen för henne. Det gäller för övrigt alla i bandet och i hennes team också, säger hon.

Är det så att folk faktiskt tror att klimatkrisen är hittepå eller är de bara så otroligt själviska? Vad är det som inte går in?

– Det finns ingen som åker så mycket tåg som jag och det finns inte en chans att vi skulle tumma på vår miljömedvetenhet. Jag kan bli helt förfärad över hur folk lever sina liv, hur lite konsekvenstänk de har. Jag skulle inte kunna titta mitt barn i ögonen om jag till exempel höll på att flyga mellan Stockholm och Göteborg.

Hon är medveten om att hon kan låta högfärdig när hon säger att hon bara omger sig med folk med hög moral att leva som man lär, men säger samtidigt att det inte finns något annat alternativ. Maxida Märak beskriver sig som extremt driven av sitt samvete och hon lärde sig tidigt i livet att det bästa sättet att bli kvitt dåligt samvete var att leva i linje med sina värderingar. Hon har svårt att förstå hur det inte kan vara fler som står upp för ödesfrågor likt klimatet.

– Jag fattar inte! Är det så att folk faktiskt tror att klimatkrisen är hittepå eller är de bara så otroligt själviska? Vad är det som inte går in? Självklart måste vi bli fler, men jag förstår inte vad som krävs för att fler ska ta ställning.

Efter att år 2021 ha läst in en ljudnovell för Spotify om klimatkrisen och hur världen kommer att se ut om bara några år blev det tydligare för henne vad som stod på spel.

– Det handlar inte om att vi kommer att ha palmer i Årstaviken, utan om bristen på vatten och mat, om massflykt av fattiga och om rika flyktingar som kommer att köpa upp de delar av världen som fortfarande går att bo i så att vi andra inte har någonstans att ta vägen.

Hon drar en slinga av håret bakom örat och frågar mig om hon får vara brutalt ärlig.

– Jag tror inte att människan kan vända det här. Den utveckling vi har satt igång är mer än vad vi kan hantera. När den här världen är kaos kommer jag att fly upp till fjälls.

Väljer sina strider

Men inte ens där kan hon vara säker på att ha kommit undan. Hon är fortfarande livrädd att förlora allt, att nuvarande politik ska innebär att kapitalisterna kan ta allt ifrån henne, ifrån samerna.

– Vetskapen om att de kan ta mitt hem, att jag till slut inte har någon stans att fly, är skräck. Då har jag ingenstans kvar i den här världen.

Men Maxida Märak tänker inte lägga sig ner och dö innan hon har gjort vad hon har kunnat med sin tid på jorden. När allt brinner anser hon att det är som allra viktigast att vara stabil och försöka bli så lycklig som möjligt. Hon beskriver sig som en tänkare, säger att hon aldrig är sur och menar att hon har ”noll drama i sig”. Tyvärr är drama ofta en bieffekt när man står upp för det man tror på.

– Man måste välja sina strider. Jag är inte ute och vevar i sociala medier om ett ex som är dum eller folk som är ovänner, det är bara så dumt. Men jag kommenterar gärna Ulf Kristerssons samarbete med SD. Då är det värt det för jag vet att mitt samvete kommer att vara rent.