Högsta förvaltningsdomstolen motiverar sitt godkännande med att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel och att det därför ska stå fast. Domen slår också fast att det i detta skede av processen inte går att dra slutsatsen att de samebyar som berörs kommer att tvingas upphöra med renskötsel till följd av gruvbygget.
Beslutet om att låta det brittiska bolaget Beowulf mining bygga en järnmalmsgruva i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk har länge varit omstritt. Som Dagens ETC berättat om tidigare är samebyarna kritiska till projektet, bland annat för att malmen ska transporteras med lastbil längs det stråk där Jåhkågasska sameby flyttar sina renar. Även delar av lokalbefolkningen och miljörörelsen är emot gruvan, och aktivister har vid flera tillfällen försökt stoppa planerna.
– Det är en sorgens dag för oss i Naturskyddsföreningen. Det är för oss obegripligt att regeringens beslut inte kan anses strida mot någon rättsregel. En gruva i Gállok skulle ge oåterkalliga skador som inte på något sätt kan uppvägas av en eventuell nytta, säger Ida Jansson, Naturskyddsföreningen i Jokkmokk i ett pressmeddelande.
En av de mest engagerade aktivisterna är Tor Tourda, som tidigare har skapat en aktivistlista för personer som tillsammans vill kämpa mot gruvan med fredligt civilt motstånd. Han är inte förvånad över dagens besked.
– Jag förstod nästan att det skulle komma. Det bara fortsätter, säger han och suckar.
– Det är ett krig som förs och lagarna är som en stridsplan. Jag har alltid sett bortom de här processerna. Det enda sättet att få bort det här är med massiv civil olydnad.
Det var den tidigare regeringen som beviljade så kallad bearbetningskoncession för gruvplanerna i Gállok i mars 2022.
Kritiseras av FN:s specialrapportör
Beslutet överklagades av samebyarna Jåhkågasska och Sirges samt Naturskyddsföreningen, med hänvisning till gruvans påverkan på rennäringen. Beslutet har även kritiserats av FN:s specialrapportör för urfolksrätt José Francisco Calí Tzay, som anser att det strider mot flera bindande konventioner som Sverige undertecknat om att skydda samiska rättigheter.
I januari lämnade regeringen in ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen, där den skrev att det inte finns grunder att riva den förra regeringens beslut. Näringsminister Ebba Busch hänvisade bland annat till att det är viktigt för försvaret att Sverige ”har handelsvaror och järn av det slag som förekommer i Kallak”.
Det som återstår innan gruvan kan börja byggas är en ansökan från bolaget om miljötillstånd. Därefter behöver bolaget hitta investerare som vill satsa de pengar som krävs för projektet.
Motståndet går in i ny fas
I nuläget har drygt 200 personer skrivit upp sig på Tor Tourdas aktivistlista, men han tror inte att det kommer att vara svårt att få omkring 1000 namnunderskrifter efter dagens dom.
Hur det civila motståndet kommer att se ut får tiden utvisa, säger han.
– Vi får komma till det när tiden är mogen. Som jag kan gissa mig till nu kommer det bli kluster av aktivister som blockerar maskiner, klättrar upp i träd och så vidare. Jag är inte främmande för något. Vi stoppar skiten.
