– Schackrutorna är ett kompromisstänk. I Sverige är vi så vana vid att tänka produktion och ekonomi, och utifrån det har vi ett rationellt effektiviserat skogsbruk. Genom att avverka i schackrutor kan vi fortfarande använda konventionella maskiner, men hälften av skogen får stå kvar. Det här är ett test för hur man kan plocka bort skog och samtidigt få in ny skog, säger Charlotta Erefur, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och samordnare för Enheten för skoglig fältforskning.
Ett skäl till att inte avverka all skog i Nydala är också att det är ett rekreationsområde. Människor ska kunna åka hit för att vara i skogen. Genom att hugga ner en del av den öppnas skogen upp och det blir ljusare, samtidigt som upplevelsen av skogen finns kvar. Det blir också ett sätt att få till en dialog om skogen.
– Det här är ett område som relativt många besöker, så vi hoppas att det kan komma in åsikter om att bruka skogen på det här sättet, säger Johan Sandberg, skogsansvarig på Umeå kommun.
Viktigt för rennäringen
Men inte minst gynnas den biologiska mångfalden av schackruteavverkningen, säger Charlotta Erefur. Ljuskrävande arter kan växa bättre, samtidigt som svamparna i marken lättare överlever än vid ett kalhygge.
– Även marklavar gynnas när det blir ljusare, och hänglavar kan finnas kvar och fortsätta sprida sig om inte allt huggs ned. Det är viktigt för rennäringen, säger hon.
Charlotta Erefur tycker en kommun som äger skog har särskilt stort ansvar för hur skogen brukas. För dem finns inte samma ekonomiska incitament som för en privat skogsägare.
– Ur mitt perspektiv finns det bara fördelar med hyggesfritt, men en skogsägare som vill maximera sin ekonomi håller kanske inte med. Därför är det extra viktigt att kommuner går före, så att vi lär oss mer om hyggesfritt och så att även stora skogsägare kan se fördelarna, säger hon.
Kommunen stor skogsägare
Umeå kommun är också en stor skogsägare – totalt äger den runt 6 500 hektar skog. Enligt Johan Sandberg räknas en del av den skogen som produktionsskog. Men syftet är inte att skogen ska bidra till kommunens ekonomi, utan den har förvärvats för att kommunen ska ha mark att bygga på.
– Men under tiden skogsmarken inte används till något annat så får den också skötas som en skog med konventionella metoder, säger han.
Konventionella metoder i Sverige innebär att skog avverkas. Vilken klimatpåverkan det har är inte obetydligt, enligt Johan Sandberg. Men trots att allt mer forskning, bland annat från Umeå universitet, visar att klimatnyttan är störst både på lång och kort sikt om skogsavverkningen minskar, är det inte det som styr kommunens skogsstrategi.
– Rent klimatmässigt gör skogen störst nytta när den brukas. En skog som bara står slutar ta upp koldioxid när den når en viss ålder. Men avverkar vi skog är det viktigt att den ersätts, eftersom det är den växande skogen som tar upp koldioxid, säger Johan Sandberg.
