Islamiska fatwor i klimatkampens tjänst

Indonesien är ett av världens största utsläppsländer – men också ett av de mest sårbara för ett upphettat klimat. Landet drabbas allt oftare av torka, översvämningar och stigande havsnivåer. Samtidigt är det ett djupt religiöst samhälle, där över 80 procent av befolkningen är muslimer. 

På senare tid har klimatkrisen mött ett nytt svar: islamiska fatwor – religiösa utlåtanden som används för att sprida klimatmedvetenhet och mobilisera för hållbar förändring.

Vårt muslimska uppdrag är att vara jordens beskyddare.

Predikningar om klimatet

Sedan några år tillbaka uppmanas imamer i Indonesien att nyttja sin plattform för att påverka människors beteende. Allt från fredagsböner i fullsatta moskéer till undervisning på landets över 37 000 islamiska internatskolor används för att stärka klimatarbetet.

– Vårt muslimska uppdrag är att vara jordens beskyddare. Det är vad profeten lärde oss, säger Faiz Assegaf.

Han är en del av en lokal församling som följer de religiösa dekreten om att inte slösa med jordens resurser. I det ingår exempelvis att arbeta för minskad energianvändning och nedskräpning samt ökad återvinning.

I utkanten av moskén samlas kvinnor under ett solskydd av bambu. En av dem är Khadija Warta, som leder den lokala kvinnogruppen ”Håll Java rent”. Tillsammans med sin mamma och andra kvinnor i församlingen undervisar hon barn om en hållbar livsstil .

– Vi för kunskap vidare generation till generation. Det är vårt ansvar, säger hon.

Från klimatskepticism till engagemang

En global undersökning från YouGov från 2019 visade att Indonesien då hade en av världens största andelar klimatskeptiker efter Saudiarabien och USA – två andra djupt religiösa nationer.

Särskilt på landsbygden var kunskapen om klimatfrågor låg och klimatrörelsen stämplades ofta som ett hot mot ekonomisk tillväxt.

– Ekonomisk utveckling är fortfarande regeringens högsta prioritet, inte klimatet, sa ekologen David Gaveau till den indonesiska dagstidningen Kompas inför presidentvalet 2024.

Men bilden håller på att förändras, framför allt bland unga. En omfattande studie från Yale University 2023 visar att 87 procent av Indonesiens ungdomar kopplar global upphettning till mänsklig påverkan.

2022 samlades religiösa ledare i Sydostasiens största moské, Istiqlal, i Jakarta för att diskutera hur islamiska läror kan användas i klimatkampen. Resultatet blev ”Muslimska kongressen för ett hållbart Indonesien”, där bland annat religiösa donationer och allmosor uppmanades gå till miljöprojekt.

Ett andligt ansvar

I Banyuwangi planerar Faiz Assegaf och männen i församlingen att installera solceller på taket till sin moské – inspirerade av Istiqlal-moskéns solpaneler.

– Jag ska hjälpa till som volontär, säger han.

Religiösa ledare i landet har börjat tala allt mer om vikten av att leva hållbart – inte bara som en miljöfråga, utan som ett andligt ansvar.

– Imamer tillför den moraliska och andliga kraft som klimatrörelsen behöver, säger Amira Hasam 43, som jobbar med Khadija Warta.

Fatworna gör skillnad

Redan 2014 utfärdade Indonesiens högsta muslimska råd, MUI, världens första fatwa mot att döda utrotningshotade djur. Två år senare kom en fatwa mot att bränna skog och mark. 2018 samarbetade islamiska organisationer med regeringen för att minska plastavfall, och ett mål sattes om att skapa 1000 ekomoskéer.

Sedan 2022 har tiotals nya fatwor och starka rekommendationer med klimatfokus utfärdats – mot överkonsumtion, för återplantering och för energieffektivisering. Även om de inte är juridiskt bindande har de stor moralisk vikt i ett religiöst samhälle som Indonesien.

– Lösningarna finns inom islam. Det gäller bara att vi lever efter dem. Vår tro kan bära hela klimatomställningen, säger Amira Hasam.

Framtiden i församlingen

I församlingen i Banyuwangi har unga fått en ny roll. Bröderna Iqbal 13 och Naufal 12, några av moskéns mest engagerade elever, har fått i uppdrag att sprida de gröna budskapen till sina vänner. Eftersom kollektivtrafiken är obefintlig har moskén samlat in pengar till elskotrar som bröderna använder för att skjutsa skolkamrater.

– Det är tufft med elskotrar. De låter mindre och smutsar inte ned. Men de går lika snabbt, säger Iqbal. 

– Barnen här hjälper till att minska föroreningarna. Det är ett sätt att ta ansvar, säger Amira Hasam.

Indonesien har långt kvar. Landet är fortfarande världens största exportör av termiskt kol och har en energimix där 85 procent är fossil. Men regeringen har börjat ta steg – stoppat nya palmoljeplantager, förbjudit exploatering av urskog och torvmark och främjat elbilar och mopeder.

Samtidigt växer gräsrotsinitiativ: trädplanteringar, klimatstrejker och lokala miljögrupper drivna av ungdomar, numera med de religiösa ledarnas goda minne.

– Ha tålamod. Den nya generationen är medveten – och den gör skillnad, säger Amira Hasan.