– Vårt ekonomiska system är helt ohållbart. Ändå diskuterar vi inte det alls i Sverige. Alla nya idéer för hur vi kan organisera vår ekonomi avfärdas med att det är ”hippie”. Vi är som Nordkorea, fast åt andra hållet.
– Jag var med på en digital konferens som Ikea höll i södra Europa. De sa att Ikea ska öka sin produktion – för den är hållbar. Vem betalar för det? 3,5 miljarder människor som lever i fattigdom? Är det hållbart? Nej. Do we care? Titta omkring, nu är vi på Riche, bermudatriangeln för finansbranschen, Riche är the place. Ser folk bekymrade ut? Ser västvärldens medelklass bekymrad ut? Nä.
Sasja Beslik menar att finansbranschen, där han själv jobbat i nära 20 år, är den största bromsklossen i den gröna omställningen. Det finns ingen brist på fakta som stöder den tesen.
Finans sitter ihop med fossilt
Som att hans tidigare arbetsgivare Nordea nu kombinerar löften om hållbarhet med att låna ut miljarder till fossila projekt i Arktis, även till det aggressivt prospekterande Lundin.
Eller hur världens 60 största banker har lånat ut nästan 33 000 miljarder kronor till fossila företag – efter att Parisavtalet undertecknades år 2015, enligt en rapport som kom i början av året.
Fossilt och finans är sammanvävda.
På det kommande klimatmötet i Glasgow ska det här lyftas, men Sasja Beslik har inga förhoppningar om ett genombrott. Han tror att förändringen kommer från folket, från gatan. Därför har han flugit in för ett par dagars intensiv opinionsbildning. På schemat står bland annat lanseringen av ett aktivistnätverk där bland andra Gudrun Schyman ingår. Det ska verka för att aktiebolagslagen justeras så att den även omfattar företagens ekologiska och sociala ansvar. Det är en av Sasja Besliks käpphästar.
Om de etablerade politiska partierna inte hörsammar kravet hotar Gudrun Schyman med att hennes allians ska ställa upp i valet nästa år. Bli politiker? Sasja Beslik säger att han inte vill dit, alls, han är för otålig, söker nya vägar.
– Vi måste börja ställa varandra till svars. Du jobbar som journalist. Okej, vad skriver ni om egentligen? Gör ni ert jobb? Bevakar ni det här rätt? Du får prata med din redaktör. Jag kan skriva en branschanalys på bankerna varje vecka, jag kan bidra med det, det är inga problem. Jag kan skriva: det här gör de, det här gör de inte. Men frågan är om det hjälper. Det hjälper nog inte. I don’t know.
För kritisk för branschen?
Sasja Beslik brukade vara en tung röst som ekade i den svenska affärsvärlden. Hållbarhetsprofilen. Den medierna alltid ringde. Men nu börjar det bli länge sedan han blev utnämnd till årets person (2007), valdes till ung global ledare i Davos (2011) eller fick medalj av kungen (2013). Han är inte heller längre hög chef på Nordens största bank.
Samtidigt som bankerna fått växande så kallade ESG-avdelningar, som ska pröva affärer mot hållbarhet, och politiken har börjat ställa mer krav, framför allt från EU-nivå, har Sasja Beslik blivit allt mer frustrerad över det arbete som hans kollegor egentligen åstadkommer. Han raljerar ofta. Med drastiska ordval och liknelser. Parallellt har hans egen stjärna dalat.
Något som kan antas hänga ihop, enligt flera bedömare Dagens ETC talat med. Gärna en kritisk röst. Men det finns gränser.
– Du undrar vad jag tycker om branschens hållbarhetslöften? säger Sasja Beslik.
– Det är inte på riktigt! Det är en chimär. Lipstick on a pig. Världens största marknadsföringskampanj. Alla tycker det är fint att prata om hållbarhet. Men vi åstadkommer ingenting.
Sparande som aktivism
År 2004 – knappt tio år efter att han anlänt till Sverige på flykt undan kriget i Bosnien – blir Sasja Beslik chef för etiska placeringar på fondbolaget Banco.
Yrket är nytt i Sverige och Sasja Beslik, som har fem års erfarenhet som social hållbarhetskonsult för oljebolaget BP i bagaget, spelar en viktig roll för att forma vad det innebär.
– Jag förstod ganska tidigt att finanssektorn är en verktygslåda, så låt oss använda den på rätt sätt. Låt oss se till att företag de facto jobbar med det de säger att de gör. Jag säger inte till företag vad de ska göra, det säger de själva. Men sen vill jag väldigt gärna veta att de också gör det, säger Sasja Beslik.
Då, i början av 00-talet, är företag inte vana vid att investerare ställer krav på det sättet. När Autoliv eller Clas Ohlsson inte kan visa upp hur de jobbar med hållbarhet i praktiken säljer Sasja Beslik deras aktier inför mediernas beskådan. För affärstidningarna och deras läsare förklarar han vad han menar gör att en investering kan klassas som ”etisk”.
Han driver också opinion för att miljöintresset ska speglas på bankkontot, att sparande ska räknas som en form av miljöengagemang, och att även miljöorganisationer ska börja förespråka det. Han menar att individens försök till en hållbar livsstil, genom att avstå från kött eller flyga, bara får en marginell effekt utan systemförändring. Senare räknar han ut att en person kan minska sitt klimatavtryck 27 gånger genom att flytta sina besparingar till gröna fonder.
Men det är en idé som ifrågasätts av finansforskare. Det är inte så aktiemarknaden fungerar. När någon säljer av sina innehav, om än så av etiska skäl, köps de upp av någon annan, så länge som det lönar sig på kort sikt. För klimatet gör det ingen direkt skillnad – mätt i koldioxidutsläpp – när enskilda flyttar sina pengar till ”fossilfria” fonder. Möjligen är det ett sätt att minska sitt personliga klimatavtryck eller säkra att man inte tjänar på klimatkrisen.
Däremot tjänar de gröna fondernas förvaltare på att människor flyttar sina pengar till dem, särskilt med tanke på att personer som värnar om klimat och miljö verkar beredda att betala en högre fondavgift än andra.
Sparande som ett slags klimatengagemang, Sasja Beslik sätter ett frö som får fäste. Han håller fortfarande fast vid det.
Gillar att stå i centrum
När han år 2007 utnämns till Sveriges mest inflytelserika person under 40 (av karriärstidningen Shortcut) kommenteras det så här i Expressen:
”Det är lätt att förstå varför Sasja Beslik på kort tid väckt sådan uppmärksamhet. Å ena sidan är han Invandraren som lyckats, en framgångssaga av episka mått. Å andra sidan är han Den vite riddaren, som kämpar för att börsbolagen ska ta större ansvar för sociala förhållanden och miljön.”
Sasja Beslik gillar rampljuset och han går, som det heter, genom rutan. Han är tillgänglig på ett helt annat sätt än andra bankhöjdare. Han skämtar, svär och har färgstarka historier om sina resor där han dricker vodka med georgiska bybor eller hamnar i fängelse i Indien i samband med att han samlar vattenprover från floder och vattentäkter för att kontrollera om läkemedelsbolag släpper ut sina rester i avloppet.
Hans analysmetod bygger nämligen på att åka ut och undersöka, se med egna ögon.
– Ingen har problem att åka till New York eller London på konferens men hur många tror du har varit i Lagos?
2009 går Sasja Beslik vidare till Nordea. Utmaningen är att göra bankjätten grön, eller åtminstone grönare. Hans medverkan blir i sig en stämpel. Du måste väl ha hållbara visioner om du tar in honom? Nordea fortsätter samtidigt att investera i kontroversiella verksamheter. Aktivisterna noterar det. De noterar också hur Sasja Beslik alltid har bra saker att säga, men att han inte verkar vara kapabel att erkänna problemen med sin arbetsgivare.
Efter tio år lämnar Sasja Beslik Nordea 2019. Officiellt har han bestämt sig för en internationell karriär på J Safra Sarrasin, en schweizisk bank. Han kommer att bli kvar där i två år. I september får han igen ett nytt jobb, på den danska pensionsfonden PFA.
Ryktet går. Många hävdar att Nordea tyckte att han blev för krånglig, att det inte var en harmonisk separation. Sasja Beslik vill inte kommentera.
”It’s gotta be real”
Vad står Sasja Beslik för idag? Han vill se systemförändring, han säger nej till en ekonomi som opererar helt väsensskilt från planeten och dess gränser. Kvartalskapitalism som bygger på tillväxt och konsumtion är orsak till både klimatkris och kriminella gäng.
– Vi har de största inkomstskillnaderna i OECD och det är ingen som pratar om det. Sedan undrar man varför vi har gängkriminalitet. Varför känner sig underklassen i det här landet mer och mer desperat? Det här pratet om att vi ska ha mer poliser, det är inte det som kommer att lösa problemen.
Så varför blir han inte politiker? Han menar ju att det krävs politisk förändring.
– Politikerna har insett ganska sent att shit, vi borde använda finanssektorn som en murbräcka.
Han framhåller EU:s nya regler om transparens och rapportering.
– Det har ju skapat ett jättetryck på den europeiska finansbranschen för nu måste den redovisa. Du ska kunna få den informationen och förstå den. Vad det är man åstadkommer med dina investeringar.
Måste finnas en motpol
Framstegen räcker inte. Han vill se mer press. Han vill börja från grunden.
– Vi behöver ändra på aktiebolagslagen. Om man har inskrivet att man måste ta ekologiskt och socialt ansvar , då kan man inte ljuga utan it’s gotta be real.
Och ändå håller Sasja Beslik fast vid sitt jobb i branschen. Han fortsätter även att rekommendera gröna fonder, han tycker fortfarande att det är ett sätt för individer att göra skillnad, rent av bli rik på köpet. Bara man läser på, till exempel i hans bok. Han vill att sparare ska ställa krav, ta ansvar för sina innehav.
– Vet du när en bank anser att det är kundstorm? När tio personer ställer samma fråga. Då kan du tänka dig vad som skulle hända om det engagemang som finns för klimatfrågorna på riktigt vändes mot bankerna.
Ångrar han något? Är han självkritisk? Var han en grönskimrande reklampelare för sina arbetsgivares fonder? Och vad tycker han om att Nordea idag fortsätter att investera i och låna ut pengar till jakten på nya oljefält i Norge? Berättar det något om hans avtryck?
Sasja Beslik undviker alla sådana frågor.
– Det handlar inte specifikt om mina arbetsgivare, utan om det grundläggande systemet.
Har han blivit mer radikal?
– Jajamän! Ju mer greenwashing vi ser, desto mer radikal kommer jag bli. Det måste finnas en motpol till att vi skönmålar verkligheten, en ekonomi som i grund och botten bygger på så total obalans och som inte kan skapa det vi vill.
– Jag vill att vi ska kunna diskutera olika modeller öppet. Jag vill att vi ska kunna prata om aktiebolagslagen. Att det inte ska vara usch, det kan vi inte prata om för det är en vänsterfråga. För mig är de frågorna inte vänster eller höger, det är frågor som är kopplade till hur vi ska växa som samhällen. Och jag har blivit mer radikal – eller, så här, har jag blivit mer radikal eller har jag börjat adressera frågor som behöver adresseras? Det är det som är frågan. Jag har blivit mer tydlig. Vi åstadkommer ingenting, vi har inte förändrat grundläggande förutsättningar för hur det ekonomiska systemet fungerar.
Ändå fortsätter du i finansbranschen?
– Absolut. Jag tror att finansbranschen har både infrastruktur, system, kapacitet, alla verktyg för att kunna göra skillnad. Man kan säga att jag gick in i en bilverkstad för drygt 20 år sedan och så har jag stannat kvar. Men jag vill bygga bilar på ett annat sätt.
– Jag har gått upp i en boxningsring varje dag i mer än 20 år och det är samma typ av utmaningar. Jag behöver kanske inte alltid, som jag gjorde för tio år sedan, övertyga folk om att det är viktigt. Det har alla accepterat, men hur man gör det och vad man får ut som kund är fortfarande väldigt oklart. Det är nästa steg, det är nästa 20 år – men frågan är om vi har tid.
Sasja Beslik om…
… att ändra aktiebolagslagen:
”Hur kan vi tillföra en ny dimension som är kopplad till hållbarhet i den? Att vd:ar och bolagsstyrelser måste ta ansvar för det här. Rör du dig mot aktiebolagslagen, då rör du dig mot kärnan av det marknadsekonomiska systemet. Du petar i grunden. Alla vill hantera klimatförändringar men ingen vill ändra förutsättningarna. Det är klart Sverige skulle kunna gå före. Skulle det missgynna svenska bolag? Vissa ja, andra nej.”
... att Norge delar ut nya licenser för oljejakt i Arktis:
”Sveriges klimatminister twittrar om att han har tillfört 15 miljarder till grön omställning, medan Norge på andra sidan gränsen skiter fullständigt i hans mål om att Sverige ska vara klimatneutralt. De nordiska länderna behöver lansera ett regionalt klimatmål, vi behöver samordna vår klimatpolitik på ett helt annat sätt. Norge gör saker som är helt bananas, ändå ingen kommentar från Sverige, inga offentliga fördömanden. Vi kommer promenera in i graven med den här rädslan för att skapa konflikter.”
… varför det är så svårt att göra skillnad :
”Jag är en outsider. Jag har varit outsider sedan jag kom till Sverige och jag kommer att förbli en outsider. Jag delar inte samma intressen som andra på banken, vi har inte gått i samma skolor, vi har inte samma hobbys, jag strävar inte efter att bo på samma ställe. Jag gör det här för att jag verkligen tror på att det behövs. Sedan har jag fått så mycket däng i mitt liv på grund av att jag varit alldeles för transparent och öppen med vad jag tycker. Jag har kritiserat och varit tydlig och förväntat mig att bolag ska agera och det har jag fått väldigt mycket skit för.”
