– Eftersom vi har dålig odlingsjord här tycker jag det är roligt att ta del av information om växtodling och hur man kan utnyttja potentialen i marken. Så när jag fick läsa om hur biokol kan öka skörden ville jag prova detta, säger Edvard Hamilton.

Problemet var bara att det inte fanns någon biokol att få tag på. Det ledde till att han satte igång kalkylatorn och började räkna på vad det skulle kosta att bedriva biokolstillverkning i egen regi.

– Som bonde kämpar man ständigt med dålig efterfrågan och låga priser, så tanken på att kunna göra någonting som människor faktiskt vill ha blev extra intressant.

Beviljades statligt stöd

Edvard Hamilton ansökte om och beviljades pengar från länsstyrelsen via det statliga initiativet Klimatklivet. Därefter påbörjades bygget av ett pannhus och ett bränsleförråd.

Maskinen, som är av det tyska märket Biomacon, har nu kommit på plats i pannhuset och produktionen är sedan drygt tre veckor i full gång.

– Det här är en av cirka fyra liknande maskiner som finns i världen och eftersom det är en prototyp är det ju fortfarande en del experimenterande, säger Edvard Hamilton och berättar att de i dag eldar med träflis men att tanken är att så småningom också utnyttja avfallet från spannmålshanteringen som bränsle.

Värmer också upp lokalen

Förutom att producera biokol – cirka 140-150 ton om året, enligt beräkningarna  – ger maskinen  kontinuerligt 160 kilowatt värme, vilket gott och väl räcker till att värma upp den 2 500 kvadrameter stora bo- och personalyta som Hjelmsätergården omfattar.

– På sommaren har vi inte lika stort värmebehov, så jag hoppas ju att det så småningom ska komma en lösning på hur man kan omvandla energin till el, säger Edvard Hamilton.

Effekterna på skörden kommer de troligen inte börja se förrän om några år, men Edvard Hamilton gillar tanken på att den förbättrade jorden kommer att komma många generationer efter honom till godo samtidigt som de gör någonting bra för klimatet.

– Vi köper rätt mycket diesel till lantbruket och gödning till åkrarna men med den här biokolssatsningen ska vi enligt kalkylerna ändå bli klimatpositiva. Jag brukar säga att vi på så vis inte sysslar med utsläpp, utan med insläpp, säger han.

– Det här det absolut billigaste sättet för människan att åtgärda de misstag som vi redan gjort i dag – och det tycker jag är häftigt.