Affären kritiserades hårt av en rad miljöorganisationer, däribland tyska Urgewald, som uppmanade Vattenfall att avveckla brunkolet istället för att dumpa verksamheten i knät på ett energibolag känt för att helt sakna klimatambitioner.

Ingen klimatvinst

Affären ledde till att Vattenfall minskade sina utsläpp med 70 procent. Men någon vinst för klimatet blev det inte. Idag pekar både resultat- och utsläppskurvorna uppåt för EPH/LEAG –inte minst till följd av gaskrisen – och bolagets plan är enligt den nya rapporten Global coal exit list 2023, att fortsätta bränna kol så länge tysk lag tillåter, till 2038.

Global coal exit list är en rapport över den globala kolindustrins utveckling som sedan 2017 sammanställs av Urgewald.

– LEAG har klart lägre ambitioner än andra kolbolag verksamma i Tyskland, som RWE och Enercity, som planerar att fasa ut kol till 2030. En utfasning till 2038 är inte i linje med Parisavtalet, säger Lia Wagner, som är forskare på Urgewald, till Dagens ETC.

Från kol till fossilgas

Det väckte förvåning när EPH i somras deklarerade en fullständig utfasning av bolagets kolverksamhet till 2030. Men uppgiften var inget mer än ett försök till green wash, enligt den nya rapporten. I verkligheten flyttar EPH bara majoriteten av sina kolkraftverk och all brunkolsverksamhet till ett nytt bolag kallat EP Energy Transition, och fortsätter som förut.

Andra kolbolag, som polska statliga brunkolsjätten PGE, har ingen fastställd tidpunkt för kolstopp alls. Det är mer regel än undantag. Av 1 433 granskade energiföretag har bara 71 stycken bestämt ett utfasningsdatum.

– Det är också viktigt att komma ihåg att utfasning av kol inte automatiskt betyder en övergång till förnybara energislag, säger Lia Wagner.

Endast 41 bolag på listan har beslutat om en avveckling som är i linje med Parisavtalet. De flesta av dem tänker ersätta kolkraften med fossilgas.

Kan öka med 25 procent

Sedan Parisavtalet skrevs under har kolkraften globalt ökat med 186 gigawatt (GW) netto.

Det motsvarar mer än alla verksamma kolkraftverk i Tyskland, Japan, Sydkorea och Indonesien tillsammans. Dessutom finns planer på ny kolkraft motsvarande 516 GW. Det skulle i så fall betyda en 25-procentig ökning av dagens kolkraft. Två tredjedelar av den nya kolkraften planeras av Kina, till stor del med stöd från investerare i USA, främst Black Rock och Vanguard.

Utom Kina står Indien, Indonesien, Vietnam, Ryssland och Bangladesh bakom de största nysatsningarna, enligt rapporten.

Utan stöd från banker, investerare och försäkringsbolag skulle kolbolagen inte kunna fortsätta. Finansinstitut hävdar ofta att de samarbetar med fossilbolag för att hjälpa dem i omställningen. 

”Vår forskning visar dock att det stora flertalet av bolagen inte ställer om. Att strypa investeringarna i bolag som driver oss mot klimatkollaps måste bli det nya normala”, säger Urgewalds vd Heffa Schuecking, i ett pressmeddelande.