Förslagen och debatterna inför mellanårsvalet handlade om klassiska frågor som sjukvård och jämställdhet, rimliga minimilöner, migrationspolitik och bostäder. Men det saknades en ordentlig plan för hur mänskligheten ska överleva det allt mer påtagliga klimathotet.
Då dök New Yorks nyvalde kongressledamot, den unga superstjärnan Alexandria Ocasio-Cortez, upp och lanserade en radikal idé om en grön omställning. Hon tillsatte en kommitté för att driva frågan i Demokraterna, samtidigt som hundratals unga aktivister från den starkt växande gräsrotsrörelsen Sunrise Movement ockuperade gruppledaren Nancy Pelosis kontor i Washington DC, två gånger om. 143 aktivister greps under aktionen, men det stärkte bara rörelsens uppmärksamhet.
Sanders står bakom
Rörelsen kräver en Green new deal, en grön ny giv, som ska göra USA fritt från fossilberoendet och samtidigt skapa miljontals nya jobb. Rörelsen har inspirerats av Franklin D. Roosevelts stora reformprogram från 1933 som skulle ta USA ur depressionen, men i denna uppdaterade variant inkluderas även att rädda klimatet genom en grön omställning.
Bernie Sanders står bakom idén. Många andra progressiva demokrater likaså. På bara några veckor har totalt 38 kongressledamöter, ett hundratal tunga organisationer som Greenpeace, Sierra Club och 350.org, samt kända namn som Naomi Klein, Rebecca Solnit och Gianis Varoufakis ställt sig bakom plattformen.
Obesvarade frågor
Även Andrew Cuomo, guvernör i delstaten New York, stöder idén. Häromdagen gick han ut med att New York ska vara helt fossilfritt senast 2040.
– Vi ska lansera en Green new deal för att göra New Yorks elektricitet hundra procent koldioxidneutral till 2040 och slutligen radera statens hela koldioxidavtryck, sade Cuomo i ett tal i måndags.
Cuomo svarade dock inte på frågorna om vad en Green new deal skulle innehålla mer i frågor om nya lagar eller hur omställningen skulle gå till i praktiken.
Det finns många obesvarade frågor kring exakt vad en Green new deal innebär.Kortfattat kan det beskrivas som en plattform för ett antal idéer med syfte att skapa nya jobb för att stärka den amerikanska ekonomin genom att skynda på omställningen från fossila bränslen till ren, förnybar energi. Enligt förslaget ska hundra procent av USA:s elektricitet komma från förnybara källor inom tio år. Det innefattar uppdaterade elnät, byggnader och infrastruktur samt investeringar i forskning för grön teknologi och utveckling. Omställningen medför att det kommer att erbjudas många jobb i den nya gröna ekonomin.
Inget nytt påhitt
Förslaget om en Green new deal är inget nytt påhitt. Redan 2007 började författaren Thomas Friedman tala om begreppet i USA, och i EU-parlamentsvalet 2009 kampanjade den gröna alliansen för en europeisk Green new deal. Tyska Heinrich Böll Foundation tog upp begreppet i flera förslag redan 2009 och FN:s miljöprogram lanserade ett initiativ för en ”Global green new deal” 2008. Både 2012 och 2016 drev USA:s miljöparti De Gröna och dess presidentkandidat Jill Stein förslaget om en Green new deal som en del av det officiella partiprogrammet.
Men det är först nu, under de sista veckorna av 2018, som förslaget om en Green new deal har börjat få genomslag på allvar.
Tidskriften New York Magazine beskriver Green new deal som ”den hetaste idén i Demokraternas politik”.
Magasinet The Atlantic skriver att Green new deal är ”en av de mest intressanta – och strategiska – vänsterförslagen från det Demokratiska partiet på flera år”.
CNN:s politiske kommentator Van Jones, tidigare rådgivare åt Barack Obama, skriver i en analys att förslaget är ”den smartaste och mest praktiskt gångbara idén i amerikansk politik för att ta sig an två akuta problem: klimatförändringar och fattigdom”.
Kate Aronoff i vänstertidskriften Jacobin menar att förslaget innebär ”en plan för att snabbt fasa ut fossilbränslen på en vetenskaplig väg genom åtgärder som skulle få miljontals människor i arbete, uppgradera kollektivtrafiken och bostäder och kickstarta igång ekonomin underifrån”.
En majoritet står bakom
En färsk undersökning gjord av forskare på bland annat Yale-universitetet visar att 81 procent av amerikanska väljarna står bakom sakförslagen som en Green new deal innebär, även om många inte hade hört talas om själva begreppet ännu. 92 procent av Demokraternas väljare säger sig stå bakom förslagen, men mer anmärkningsvärt är att hela 64 procent av Republikanerna, varav 57 procent av de som räknar sig som konservativa republikaner, är positiva till dem.
Om rörelsen lyckas ska den nya kongressen ta in kommittén för en Green new deal i januari.
Hur långt förslagen verkligen kan gå i slutändan återstår att se, men att en ny grön vänsterrörelse är på framväxt för en klimatvänlig omställning är otvetydigt.
